Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ekonomipriset delas av två amerikaner

Publicerat måndag 12 oktober 2009 kl 13.02
1 av 2
Oliver E. Williamson och Elinor Ostrom. Foto: Paul Sakuma och Indiana University, Jacob Kriese/Scanpix. Montage: SR.
2 av 2
Klicka för grafik

Uppdaterad: 16:11
Årets ekonomipris till Alfred Nobels minne går till de två amerikanerna Elinor Ostrom och Oliver E. Williamson, för deras forskning kring ekonomisk organisering. Elinor Ostrom är den första kvinnan som får priset.

Elinor Ostrom får priset för att hon visat på fördelar med gemensamt skötta egendomar, och att hon gett en ny syn på hur naturresurser kan bevaras. Det säger Mats Persson, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ledamot av ekonomipriskommittén.

– Den traditionella synen är att om det inte finns någon väl definierad ägare till sådana här naturresurser, det kan vara allmänningar eller sjöar med fisk, där det inte finns någon privat ägare, så blir de överutnyttjade och tar slut, säger Mats Persson.

– Hon har fått oss att inse att det inte sker. Människorna är ganska listiga och hittar lösningar för att bevara sådana här naturresurser. Det är olika samarbetsorganisationer eller föreningar, som gör att de här resurserna inte överutnyttjas, säger han.

En forskare med ett svenskklingande namn blev första kvinna att belönas med ekonomipriset, efter 40 år av idel män som pristagare. Elinor Ostrom, vars man är svenskättling, arbetar vid Indiana University och är hedersdoktor vid Uppsala Universitet.

Ostrom har studerat bevattningsanläggningar, fiskebestånd och betesmarker som skötts genom traditionell självorganisering. Hon studerade hur de kinesiska myndigheterna i början av 1980-talet försökte rädda naturresurser i inre Mongoliet genom att privatisera jorden. Men studierna visade att det bara ledde till fortsatt markförstöring.

Den andre pristagaren, Oliver E. Williamson, arbetar på University of California. Han prisas för sina studier kring marknader och konkurrens och frågan om när det rent samhällsekonomiskt är effektivast att konkurrera på marknaden eller arbeta ihop inom ett större företag.

– Traditionellt har konkurrenslagstiftningen varit emot storföretag, och varit emot att företag köper upp varandra. Men han kan peka på de fall där det faktiskt är bra när företag köper upp varandra. Det handlar i regel om så kallad vertikal integration, alltså att en producent köper upp underleverantörer, säger Mats Persson.

– Ett klassiskt exempel i litteraturen är ett kraftverk som använder kol för att producera kolkraft, och så ligger det en kolgruva i närheten. Ska då kraftverket och kolgruvan ägas av samma företag, ska de slås ihop eller inte? Just det exemplet är berömt i litteraturen. Han har visat omständigheter när de ska slås ihop, och när de inte ska slås ihop, säger Mats Persson, ledamot av ekonomipriskommittén.


Sören Granath
soren.granath@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".