Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

S oenigt om svenska Afghanistan-trupper

Publicerat torsdag 22 oktober 2009 kl 05.00
Svenska soldaters närvaro i Afghanistan väntas leda till debatt på Socialdemokraternas kongress. Foto: Scanpix. Montage: SR.

I dag väntas regeringen fatta beslut om att skicka fler svenska soldater till Afghanistan. Den frågan väntas också leda till mycket debatt på Socialdemokraternas kongress i nästa vecka.

I flera motioner reses kravet på att de svenska trupperna ska tas hem. En av de motionerna kommer från Nyköpings arbetarekommun, Cajsa Widqvist är en av dem som står bakom motionen.

– Vi tycker inte att Sverige ska vara med och föra ett regelrätt krig som man nu gör i Afghanistan och vi tycker självklart att Sverige ska stödja Afghanistan men det ska man göra genom att stödja det civila livet och genom de organisationer som jobbar med att stötta befolkningen.

Frågan om svenska soldater i Afghanistan är känslig för det socialdemokratiska partiet. Det var en socialdemokratisk regering som en gång beslutade att Sverige skulle delta men nu har uppdraget både vuxit och förändrats i grunden. Dessutom kräver de två samarbetspartierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet ett slutdatum för den svenska militära närvaron i Afghanistan.

Och inför S-kongressen är det tydligt att åsikterna inom partiet går isär. Nio motioner har kommit in som framförallt antingen kräver att trupperna ska tas hem eller att Sverige framöver enbart ska delta i militära operationer utomlands om de leds av FN. Förslag som partistyrelsen vill avslå.

Kritiken kommer även från fler håll, exempelvis från socialdemokraten och tidigare FN-ambassadören Pierre Schori som har skrivit en rapport om Afghanistan som nyligen presenterades för FN.

– Det politiska civila biståndet som Sverige ska stå för, det är Sveriges roll i världen och borde vara framöver, att vi står för en typ av Marshallplan, politiskt stöd till en vald regering men inte att gå in i en Nato-amerikansk ledd styrkedemonstration.

Det som istället behövs är ett samarbete med andra länder i regionen för att finna en strategi för ett uttåg, tycker Pierre Schori, en dimension som han helt saknar i den svenska debatten.

Dessutom, menar han, har FN ingen som helst kontroll längre i Afghanistan, alla militära beslut fattas istället av Nato. Så den FN- insats som den då socialdemokratiska regeringen beslutade att Sverige skulle vara med i, har genomgått ett dramatiskt skifte, utan någon egentlig diskussion, säger Pierre Schori och han får medhåll av Cajsa Widqvist från Nyköpings arbetarekommun.

– Vi har gått ifrån vår linje där vi ska vara väldigt neutrala och det har inte föregått några beslut eller något sådant. Vi brukar vara fredsbevarande men gränsen här är svår att dra, att det här skulle vara fredsbevarande, säger Cajsa Widqvist.

Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".