Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

USA: Bolagsjättar tvingas sänka bonusar

Publicerat torsdag 22 oktober 2009 kl 05.37
Daniel Alling

USA:s regering kommer att beordra de företag som fått ta emot mest stödpengar från staten under krisen att sänka ersättningarna för de högsta cheferna med i genomsnitt 50 procent.

Obamaregeringen anser att oansvarigt höga löner var en av orsakerna till krisen på finansmarknaden och vill nu statuera exempel.

Lönebegränsningarna kommer gälla sju av de storföretag som fick ta emot 100-tals miljarder dollar från staten för att klara verksamhetensom när finanskrisen rasade som värst. För att få pengarna tvingades företagen gå med på att staten skulle få inflytande när det gäller ersättningsnivåerna och bland de sju företagen finns bankerna Citigroup och Bank of America, försäkringsjätten AIG och de två bilföretagen GM och Chrysler.

President Obama tillsatte också en särskild tjänsteman, Kenneth Feinberg, som efter förhandlingar med de aktuella företagen skulle bestämma ersättningsnivåerna i de aktuella företagen så länge de går runt på statliga pengar.

Feinberg har nu satt ned foten tämligen hårt i frågan och enligt källor med insyn i ärendet som citeras av samstämmiga amerikanska medier så kommer staten tvinga företagen att sänka lönerna för de 25 högsta betalda cheferna i vardera företag med i genomsnitt 50 procent.

Sänkningen i kontanta medel kommer att bli nästan 90 procent, men företagen kommer bli tillåtna att kompensera upp till halva den tidigare lönen med aktier i företaget. Aktier som dock inte får sälja förrän efter fyra år.

USA:s president Barack Obama menar att de höga ersättningsnivåerna i flera av Wallstreet-företagen var en av de grundläggande orsakerna till finanskrisen eftersom de belönade oansvarigt risktagande.

Åtgärderna som officiellt kommer presenteras om några dagar anses vara oväntat hårda. Exempelvis kommer lönerna till cheferna, på den enhet inom försäkringsföretaget AIG som ansetts tagit de största riskerna, som mest kunna bli 200 000 dollar om året så länge AIG lever på statliga pengar. Varken AIG eller de andra sex aktuella företagen har hittills velat kommentera de nya uppgifterna.

Daniel Alling, New York
daniel.alling@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".