Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riktlinjer om hiv-smittade följs inte

Publicerat tisdag 3 november 2009 kl 05.20

Domstolar i Sverige följer inte alltid principen om allas likhet inför lagen när hiv-smittade står åtalade.

Att ha oskyddat sex utan att ha informerat om sin smitta kan ge helt olika straff och få bryr sig om Högsta domstolens vägledande och relativt milda dom från 2004, visar en rapport.

– Det ingår ju i de straffrättsliga principerna att det ska vara likabehandling inför lagen, säger Peter Gröön, jurist på Smittskydd Stockholm som är en av författarna bakom rapporten.

Om en hiv-smittad person har oskyddat sex utan att berätta att hon eller han bär på smittan kan personen åtalas och dömas för bland annat grov misshandel eller det mildare vållande till sjukdom. Vilken dom det blir beror på om gärningsmannen bedöms ha haft uppsåt, alltså om personen hade för avsikt att smitta sin partner med sin sjukdom.

Här dömer domstolarna mycket olika. Det visar den undersökning av 26 tingsrätts- och hovrättsfall i Sverige som Stockholms läns landstings smittskyddsenhet har gjort. Liknande brott kan ge straff på alltifrån några månader till flera år trots att det finns en vägledande dom från Högsta domstolen från 2004 som just slog fast hur uppsåt ska bedömas.

Enligt Högsta domstolens riktlinjer har det funnits ett uppsåt om den åtalade har betett sig hänsynslöst till exempel genom våldtäkt.

– Det många domstolar gör är att de inte behöver ett hänsynslöst beteende, utan det räcker med att det är hiv. Att man har hiv och har oskyddat sex bedöms som ett hänsynslöst beteende, säger Peter Gröön.

Det handlar enligt Högsta domstolen också om uppsåt i de fall där gärningsmannen vetat om att han eller hon haft höga virusnivåer, vilket betyder högre smittrisk, men ändå hade oskyddat sex. De flesta hiv-positiva får regelbundet vetskap om sin virusnivå genom sin läkare.

Men av de granskade domarna hade virusnivåerna vitt skilda betydelser. Tusen så kallade viruskopior utgör en stor smittorisk i ett mål och ingen risk alls i ett annat. Ibland tas virusnivåerna inte ens upp. Därför tycker Peter Gröön att tingsrätter och hovrätter borde utbildas i hur uppsåtet ska bedömas.

Mari Heidenborg, som är chefsrådman vid Solna tingsrätt, tror inte på mer utbildning, men hon säger att brottmål där hiv-smitta är inblandat är extra svåra att bedöma.

– Jag tror att tingsrätterna och hovrätterna väl förstår hur HD tänkte, men i den här typen av mål är det besvärligt och det kanske är så att det behövs ytterligare vägledning, säger Mari Heidenborg.

Karolina Lek
karolina.lek@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".