Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Underrättelseexpert: Nytt ljus på IB-affär

Publicerat lördag 24 oktober 2009 kl 18.02

Bekräftelsen på att Jan Guillou haft kontakter med KBG kastar nytt ljus över IB-affären, det menar Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys vid Lunds universitet. Men kontakterna hade ingen betydelse för den ryska underrättelsetjänsten tror han.

– Det här är bara en liten, liten detalj i KGB:s jättestora kontaktskapande operationer. Det är så man ska se det. Det här är inte frågan om en agentkontakt i ordets egentliga mening utan det är en informatörskontakt snarare även om den rör sig i den här gråzonen, rättsligt tveksamt och kanske också etiskt problematisk men man ska inte förstora de här sakerna.

I mitten på 1960-talet började KBG att intressera sig för de nya vänsterrörelser som växte fram i västvärlden som grundade sig på ett motstånd mot USA och Vietnamkriget. Wilhelm Agrell påpekar att KBG då närmade sig många, som just Guillou, unga journalister eller studenter, men att det inte alltid handlade om att få kvalificerad information.

– Det här gjorde man naturligtvis inte för att före att de här personerna skulle besitta några stora hemligheter eller ha intressanta saker att berätta för KGB utan det här är ett sätt att skapa kontakter som kan vara användbara längre fram.

Det har tidigare spekulerats i att Guillou haft samröre med KGB. Men att det i dag bekräftas har egentligen bara betydelse på ett sätt, menar Wilhelm Agrell. Nämligen när det gäller kopplingen till IB-affären i början på 70-talet, då Guillou och kollegan Peter Bratt avslöjade Sveriges hemliga underrättelsetjänst, IB, och dömdes till fängelse för brott mot rikets säkerhet.

Att Säpo kände till Guillous kontakter med KGB förklarar nu misstankarna som riktades mot Guillou och Bratt efter avslöjandet, menar Wilhelm Agrell.

– Det här katsar ett betydligt klarare ljus över misstankarna mot IB-avslöjarna för att gå främmande makts ärenden. Man kan lättare förstå att Säpo misstänkte att IB-avlöjandet var ett verk av främmande makt även om det inte var det.

Samtidigt väcker uppgifterna i dag flera nya frågor om IB-affären, enligt Agrell.
Hade KGB någon förhandsinformation om IB-avslöjandet och varför vändes inte Guillous kontakter med KBG emot honom under rättegången?

– De här kontakterna vi talar om var kända av säkerhetspolisen. Varför att detta inte vändes mot Guillou i samband med rättegången efter IB-affären är en sådan fråga man ställer sig, säger Wilhelm Agrell, professor i underrättelseanalys.


Cecilia Khavar
cecilia.khavar@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".