Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

DNA identifierar offer från massgravar

Publicerat söndag 25 oktober 2009 kl 12.54
Likdelar undersöks i Tuzla. Foto: Maria Persson Löfgren/SR.

I helgen hittades ännu en massgrav från Bosnienkriget 1995. Över 70 massgravar har grävts upp runt Tuzla i Bosnien de senaste åren. Men identifieringen går i dag snabbare tack vare DNA.

Arbetet sker vid ett institut i Tuzla som nu har 5 600 offer identifierade av de drygt 8 000 som berövades livet i den värsta massakern Srebrenica.

--  Det här är en individ, en person vars kropp blev uppgrävd av förövarna och flyttad till en andra massgrav, berättar Laura Hesarian som arbetar vid institutet.

Massgravar från den etniska rensningen och folkmordet i Srebrenica grävdes alltså upp med schaktmaskiner. Därför kan det finnas kroppsdelar, ben från samma människa, i så många som tre olika gravar. Senast i helgen hittades ännu en massgrav nära Tuzla i norra Bosnien.

Lauras arbete på ICMP, Internationella kommissionen för saknade personer i Tuzla, innebär att med hjälp av DNA försöka identifiera vem personen är.

På hennes bord i laboratoriet i Tuzla ligger lårben, delar av höften, några revben och överarmar, men skallen och underarmarna saknas. Laura vet ändå vem detta var.

– Det här är en av två bröder som var 21 och 23 när de dödades, troligast är detta den yngste.

Med modern DNA-teknik har institutet i Tuzla lyckats öka antalet identifierade per år tiofalt. I år har över 600 mänskliga kvarlevor identifieras. I ett kylrum är hyllor täckta från golv till tak med över 2 500 liksäckar fyllda av människoben från offer för massakern i Srebrenica.

Emina Kurtalic visar in i detta fasans rum där lukten och en tanke biter sig fast: Om dessa ben kunde tala!

– Srebrenica är väldigt speciellt det var mer än 8 000 saknade och en hel familjs alla män i en familj saknas, två tre bröder, ingen gift, så DNA du får från överlevande kan inte alltid säkert identifiera vem av männen det var, eftersom de har identiskt DNA. Så pusslet måste också ske med traditionella metoder.

Från gravarna finns också kläder och tillhörigheter sparade på institutet.

Identifieringen och bevisen som samlas i Tuzla är en viktig pusselbit för krigsförbrytartribunalen i Haag. Laura Hesarian känner att hennes arbete har betydelse.

– Vårt arbete kommer ha betydelse. Det går inte att förneka hur många som dödades med de fakta vi samlat in, säger hon.

Maria Persson Löfgren, Tuzla
maria.persson_lofgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".