Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Finanspolitiska rådets ordförande Lars Calmfors:

"Regeringen trixar med utgiftstak"

Publicerat måndag 26 oktober 2009 kl 18.00
Foto: Jonas Ekströmer/Scanpix.

Det Finanspolitiska rådet kritiserar regeringens ekonomiska politik på flera punkter. Innebörden av jobbskatteavdragen är svåra att förstå. Och ofinansierade skattesänkningar riskerar att försämra de framtida statsfinanserna.

Regeringen trixar med utgiftstaket i budgeten, säger Finanspolitiska rådets ordförande professor Lars Calmfors.

– Ja, det tycker jag att man kan säga i och med att man betalar ut 13 miljarder av kommunstödet som avser 2010 redan i år 2009 just för att undvika att slå i utgiftstaket nästa år. Det är något som urholkar trovärdigheten för utgiftstaket som är väldigt viktigt men börjar man att manipulera så finns det ingen gräns för hur långt man kan gå, det är det som är problemet, säger professor Lars Calmfors.

I princip får regeringen beröm för att ekonomin under den pågående krisen får stimulanser på 32 miljarder kronor i ofinansierade skattesänkningar och utgiftshöjningar under nästa år.

– Men det vi oroar oss för är om man nu beslutar om budgetförsvagningar som är permanenta. Det är vissa av regeringens förslag som har just den innebörden, säger Lars Calmfors.

Det Lars Calmfors tänker på är jobbskatteavdragen, skattesänkningar för äldre och mer resurser till polis och domstolar. Sådana förändringar borde vara finansierade annars kan finns det en risk att de kan leda till bestående försämringar av statens finanser.

Vad som borde finansieras är därför till exempel jobbskatteavdragen, de avdragen kan det finnas fog för. Men här går både regeringen och oppositionen som katt kring het gröt när det gäller att förklara vad det handlar om.

– Jag tycker att man ska säga att om löntagarna får en höjning av sin standard via skattesänkningar, då behöver man inte lika stora löneökningar före skatt. Håller man tillbaka dem då blir det lägre lönekostnader för arbetsgivarna och då kan man anställa fler. Jag tycker inte att man säger det här tillräckligt tydligt.

Christer Hillbom
christer.hillbom@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".