Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ny lag för asylsökande med barn får kritik

Publicerat tisdag 27 oktober 2009 kl 03.00
Asylsökande som fått barn med en svensk medborgare kan slippa resa till hemlandet. Foto: Tomas Oneborg/Scanpix.

Asylsökande som under asylprocessen har fått barn med en svensk medborgare ska i vissa fall slippa resa till sina hemländer för att söka uppehållstillstånd. Men regeringens förslag till lagändring får mycket kritik.

– Det är slöseri med pengar och med tid. Min familj blir lidande, jag blir lidande. Jag fattar inte varför det ska vara så, säger Rayan från Libanon. Han är sambo och har en treårig dotter, och är en av dem som väntar på besked om de måste återvända till sitt hemland för att söka uppehållstillstånd på nytt.

Det finns en huvudregel som säger att man ska söka uppehållstillstånd i Sverige från sitt hemland. Den här regeln gäller även dem som är i Sverige, som har fått avslag på sin asylansökan, men som kommer att få uppehållstillstånd för att de har fått barn med en svensk medborgare.

Att man måste resa till hemlandet innebär ibland långvariga separationer mellan barn och föräldrar och har därför kritiserats länge.

Nu har justitiedepartementets förslag till undantag från den här regeln varit ute på remiss. Men även det förslaget kritiseras.

Av 29 remisser som Ekot har läst är 19 kritiska. Framförallt mot att bara de ska slippa resa tillbaka till hemlandet som riskerar att separationen blir lång.

Bland dem som är kritiska mot det här finns bland andra Migrationsverket, Svenska barnläkarföreningen, Unicef, Barnombudsmannen och Röda korset, där Anki Carlsson har ansvar för familjeåterföreningsfrågor.

– Problemet med att man inför tidsfrister av olika slag är att det är oförenligt med det barnperspektiv som sägs vara syftet med förslaget, säger hon.

– Om man ska utgå ifrån att det är familjeseparationen som man syftar till att motverka, så ska man ju ha barnets perspektiv i förgrunden hela tiden. Och det är barnets behov att inte skiljas från sina föräldrar som är det viktiga, säger Anki Carlsson.

Dessutom tycker många att formuleringarna är oprecisa. Det anser inte minst flera juridiska instanser. Hur lång är egentligen en långvarig separation, eller, som det står, en som varar under en inte obetydlig tid? Det frågar sig bland andra juridiska institutionen vid Stockholms universitet, Advokatsamfundet och migrationsdomstolen i Stockholm där Eva Gullfeldt är rådman.

– Det innebär ju att det kan vara svårt att avgöra i ett enskilt fall vad som verkligen är en långvarig tid, eller en inte obetydlig tid.

Finns det risk för godtycke då?

– Ja, det kan man nog tänka sig att det finns, säger Eva Gullfeldt.

Migrationsminister Tobias Billström kommenterar frågan så här:

– I det här sammanhanget är det ju viktigt att peka på vad som är grunden för problemet, nämligen att människor måste vara ifrån varandra när det inte finns någon anledning att vara det. Då skapar ju lagen oreda, säger han.

– Frågan är också vad man menar med långvarig. Kan man lösa den här frågan inom en vecka så är väl det bra. Jag tycker att lagändringen kommer att råda bot på de här problemen, säger migrationsminister Tobias Billström.


Katarina Helmerson
katarina.helmerson@sr.se 

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".