Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Guldgruvor tjänar på lågkonjunkturen

Publicerat torsdag 7 januari 2010 kl 04.00
Ingmar Haga, vice Europa vd Agnico-Eagle framför dagbrottet i Kittilä. Foto: Nils Eklund/SR.

Priset på guld har aldrig varit så högt som under den senaste tiden och har slagit rekord under hösten. I december nådde kilopriset på guld 270 000 kronor. Det är goda tider för guldgruvor.

Det gäller till exempel vid Europas största guldgruva som för ett år sen öppnade i Kittilä i nordvästra Finland. Inte långt från svenska gränsen i Tornedalen.

Men Jorma Rantanen, anställd i gruvan, har inte märkt av guldruschen ännu.

– Nej hur skulle det ha påverkat?

Jag tänkte på om du fått högre lön?

– Nej nej, det spelar ingen roll med guldpriset, säger Jorma Rantanen.

Lastmaskinerna avlöser varandra på botten av det i dag 90 meter djupa dagbrottet.

Stora gula grävmaskiner lastar dem med bortsprängt gråberg som det åtråvärda guldet utvinns ur. Och i en annan del av den jättelika stengrytan förbereds för nästa sprängning av ett nio meter djupt bergsområde lika stort som en fotbollsplan.

Av tradition brukar efterfrågan på guld stiga och likaså priset på det, när världsekonomin går ner som under det senaste året.

Och Ingmar Haga som är vice Europa-vd för det kanadensiska bolaget Agnico-Eagles, säger att det rusande guldpriset gör att de nu kommer att kunna betala av pengarna de satsat tidigare än beräknat.

– För det här är en stor investering. Vi har investerat 160 miljoner Euro direkt för att bygga gruvan. Och sedan håller vi också hela tiden på att göra mer malmletning i området, säger Ingmar Haga.

När beslut om att bygga gruvan togs för några år sedan låg guldpriset på hälften av rekordnivån på motsvarande 270 000 kronor per kilo som nåddes i december.

Nu produceras en 25 kilo tung guldtacka varje dag, och i samhället Kittilä med sina 6 000 invånare har inflyttningen ökat och 300 har fått jobb i och runt gruvan.

Tio mil sydväst härifrån i den svenska tornedalskommunen Pajala som är lika stort så ska en järnmalmsgruva öppnas om 2-3 år är det tänkt.

På näringskontoret i Kittilä tror man att gruvetableringen där kan få samma positiva effekt som hos dem.

I 15 år beräknar man kunna bryta guld här. Men arbetaren Jorma Rantanen går inte och oroar sig för vad som händer efter det.

– De som arbetar i gruvorna de är lite grann så att de flyttar efter arbete. De vet ju att gruvindustrin är ju sådan. Det är bara en plats där det finns en "live-mine" och sedan går man vidare, säger Jorma Rantanen vid guldgruvan i Kittilä.

Nils Eklund
nils.eklund@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".