Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
ekot granskar

EU-bidrag till Turkiet når inte fram

Publicerat måndag 11 januari 2010 kl 02.00
1 av 4
Vy över byn Aynward-Gülgöze i Turkiet. Foto: Nuri Kino/SR.
2 av 4
Klicka för att se en film från byn Aynward-Gülgöze (öppnas i extern spelare). Film: Nuri Kino/SR.
3 av 4
Pengarna når sällan fram till områdena där de behövs mest. Foto: Nuri Kino/SR.
4 av 4
Foto: Nuri Kino/SR.

Turkiet får motsvarande minst 75 miljarder kronor för att anpassa sig till ett EU-medlemskap. Men pengarna når inte många av dem som bäst behöver dem, visar Ekots granskning.

Det kan bero på en diskriminering av minoriteter, som kurder och assyrier/syrianer. Kuryakos Ergün är kristen och ordförande för det världsberömda Mor Gabriel-klostret, ett av världens äldsta, i staden Midyat. Där är hjälpbehovet stort.

– Ärligt så blir man ju både ledsen och upprörd, att det finns sådana möjligheter och att vi inte kan använda oss av dem. Det är mycket sorgligt, säger Kuryakos Ergün

Kuryakos Ergün blir inte glad när han hör att EU har öronmärkt över 75 miljarder svenska kronor för Turkiet, varav en del är tänkt för minoriteter.

Pengarna ska användas till att landets alla delar ska närma sig EU-standard.

Kuryakos Ergün säger att det för bara 30 år sedan fanns tiotusentals, kanske 70 000 assyrier/syrianer i staden Midyat med omnejd, och att det i dag bara finns en folkspillra på 3 000 kvar, och de är i akut behov av hjälp.

Ingen på EU-kommissionens kontor i Turkiet har en fullständig bild av hur mycket pengar som EU investerat för att Turkiet ska förberedas för ett EU-medlemskap.

Vi lyckas inte heller få fram summor för alla delar av stödet. För de delar vi lyckas får fram siffror landar vi på över 75 miljarder svenska kronor som öronmärkts för Turkiet under åren 2004 till 2012.

En av de fem delarna i det stöd som ska förbereda landet för medlemskap handlar om landsbygdsutveckling, något som behövs i Turkiets fattiga delar. De pengarna har dock inte börjat användas.

En av anledningarna är att pengarna sedan 2007 ska betalas ut av det turkiska ministeriet för jordbruk och landsbygdsutveckling. Ministeriet har inte lyckats få på plats de myndigheter som krävs för att ta emot ansökningar och fördela pengarna till behövande bönder och landsortsbors projekt.

Det handlar om uppåt sju miljarder svenska kronor som helt enkelt har frusit inne i väntan på att allt är på plats.

Eftersom pengarna går tillbaks till EU om de inte har använts före 2013 så kommer det att bli stressigt att få ut pengarna när väl rätt myndigheter kommer på plats. Det är inte ens klart när de kommer att finnas.

När pengarna väl kommer igenom de turkiska myndigheterna återstår det att söka pengarna, något som är lättare sagt än gjort, särskilt för bönderna som ofta är analfabeter.

Levent Korkut chef för STGM, en central organisation som har fått ansvaret att hjälpa frivilligorganisationer att söka EU-pengar. Han bekräftar det borgmästare och bybor i sydöstra Turkiet hävdar, att pengarna inte når dem för att de är kurder, yezidéer eller assyrier/syrianer.

Diskrimineringen av religiösa minoriteter i Turkiet beskrivs också som ett stort problem i EU:s egna så kallade framstegsrapporter.

– Turkiet är ett paradis för diskriminering, speciellt etnisk och religiös men också rörelsehindrade, homosexuella och kvinnor diskrimineras, från hela samhället, från regeringen och neråt, säger Levent Korkut.

När man tittar på hur EU-medlen fördelas är mönstret tydligt. Kurddominerade områden som Diyarbakir och Hakkari får betydligt mindre EU-medel än andra delar.

Mönstret bekräftas av statliga tjänstemän men de menar att det inte handlar om diskriminering utan om att man i östra Turkiet inte har en tradition av att organisera sig i föreningar. Då kan de inte heller ansöka om EU-pengar.

Levent Korkut på STGM som alltså ska guida genom de snåriga ansökningshandlingarna menar att det också handlar om diskriminering.

– Det spelar en roll överallt. I alla sammanhang är diskriminering ett faktum, säger Levent Korkut på organisationen STGM.

Nuri Kino
nurikino@gmail.com

Kajsa Norell
kajsa.norell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".