Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Många trafikdöda hade tagit droger

Publicerat tisdag 12 januari 2010 kl 17.05
Nästan var tionde förare som omkom i trafiken hade spår av tunga mediciner eller droger. Foto: S Jerrevång/Scanpix.

Droger och tunga mediciner är betydligt vanligare i trafiken än vad som tidigare varit känt, det visar en undersökning som VTI har gjort. I undersökningen har förare ute på vägarna och personer som omkommit i trafiken undersökts.

– Det vi har sett är att vissa droger och mediciner förekommer i kanske större omfattning än vi trodde ute på vägarna, och att de förekommer i ännu större omfattning på bårhuset. De är överrepresenterade där, säger Magnus Hjälmdahl, forskare på Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI.

Under ett års tid har forskare vid VTI med hjälp av polisen undersökt hur vanligt det är med droger och tunga mediciner i trafiken.

10 000 bilister i tre län stoppades och av dessa var det drygt 6 000 som tackade ja till att lämna anonyma salivprov.

Nästan tre av 100 förare visade sig ha kört trots att de hade tunga mediciner eller droger i kroppen.

– Trots att vi hade frivillig insamling hittade vi en hel del, cannabis, amfetamin och liknande, det vill säga illegala droger, men även en hel del mediciner så klart, smärtstillande, lugnande, sömnmedel och liknande, säger Magnus Hjälmdahl.

I studien har forskarna också jämfört resultatet av de frivilliga testerna med hur det ser ut bland personer som omkommer i trafiken.

Resultatet visade att bland dem som dör i trafiken är det betydligt vanligare med droger än vad de frivilliga testerna.

Nästan var tionde förare som omkom hade spår av tunga mediciner eller droger.

– Att man löper en större risk att förolyckas om man har tagit droger kanske inte är så förvånande, man att det var så vanligt förekommande är uppseendeväckande, säger Magnus Hjälmdahl.

Studien är den första i sitt slag och ingår i ett EU-projekt där resultaten från flera länder framöver ska jämföras.

Magnus Hjälmdahl hoppas att resultaten ska leda till att polisen framöver ska bli bättre på att upptäcka personer som kör trots att de inte borde.

– Jag tycker definitivt att man borde fundera på om det finns utrustning som håller måttet för att undersöka detta. Vi har ju ändå sett att det förmodligen förekommer i större omfattning än alkohol och att det finns en risk med det, säger han.

David Svanberg
david.svanberg@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".