Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

''Lagen är inte anpassad till krigsbrott''

Publicerat onsdag 13 januari 2010 kl 16.50

Den 43-årige man från Bosnien-Hercegovina som greps i norra Sverige i går, misstänkt för bland annat grovt folkrättsbrott, förhördes i dag.

Mannen kan bli den första att åtalas för grovt folkrättsbrott i Sverige, och flera juridiska experter befarar att det kan bli problematiskt med en eventuell rättegång i Sverige.

Den svenska lagstiftningen är ännu inte fullt anpassad för krigsförbrytelser, säger Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms Universitet.

– I svensk lagstiftning har man bara reglerat krigsförbrytelser och folkmord, inte brott mot mänskligheten. Det kan ju tänkas att åklagaren skulle ha velat åtala för brott mot mänskligheten, men det kan man inte för det finns inte i svensk lagstiftning.

Fallet med den svenska medborgaren som nu misstänks för grovt folkrättsbrott, är unikt för svenskt rättsväsende, säger Mark Klamberg.

Mannen anklagas bland annat för att, som vakt vid ett fångläger i Bosnien-Hercegovina 1992, utsatt civila bosnienserber som var fångna där för tortyr och våld. Han misstänks även för mord och människorov.

Det enda tidigare svenska fallet som finns gällande folkrättsbrott rör den livstidsdömde Jackie Arklöv, som bland annat torterat krigsfångar i Bosnien-Hercegovina.

Men han erkände i tingsrätten, säger Mark Klamberg. Den nu aktuelle 43-åringen nekar i dag via sin advokat till samtliga anklagelser.

Advokat Anna Dahlbäck, som ingår i svenska Amnestys juristgrupp, förklarar att Sverige, som tillträtt flera internationella stadgar, ska ställa misstänkta krigsförbrytare till rätta här, men vill också se en mer anpassad lagstiftning.

– Som exempel kan man säga att vi har inte ett brott som heter tortyr i svensk lagstiftning och vi har inte brott mot mänskligheten i svensk lagstiftning. Det man kan befara är att om han är skyldig till internationella brott, att det inte går att döma honom fullt ut i Sverige för att vi inte har tillräcklig lagstiftning, säger hon.

I Norge för två år sedan fälldes en norsk medborgare från Bosnien-Hercegovina för övergrepp mot civila i samma läger som den nu anhållne 43-åringen misstänks ha tjänstgjort vid.

Hans advokat vid tingsrätten, Heidi Bache-Wiig, berättar att domaren där gjorde bedömningen att den nya norska lagstiftningen om folkrättsbrott, som kom till samma år, inte kunde gälla brott mot mänskligheten då brotten skedde innan lagen kom till.

Men domen har överklagats och norska hovrättsförhandlingar påbörjades i går och hon tror att det blir upp till Norges högsta domstol att slutligen avgöra frågan.

Den här typen av mål kan vara en mycket kostsam process, säger hon.

Marcus Eriksson
marcus.eriksson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".