Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
HAITI

Missnöje med hjälpen som kommer fram

Publicerat söndag 17 januari 2010 kl 05.43
Barn köar för mat från FN i Cite Soliel i Port-au-Prince. Foto: Patrick Farrell/Scanpix.

I Port-au-Prince börjar missnöjet gro över att hjälpen aldrig kommer fram, trots alla löften. Det har att göra med brist på ledning och samordning. Och när hjälpen väl kommer ger den ofta upphov till mer missnöje än glädje. Vår korrespondent Lars Palmgren var under sin första dag i Haiti vittne till just en sådan situation.

Det började så bra. När den stora vita FN-lastbilen rullade in på skolgården i nunnormas skola i Carrefour så omringades den genast av hundratals förväntansfulla människor.

Skolan, med sin stora omgivande park, är en oas i det annars så grå och gyttriga Carreforur. De är märkligt att invånarna inte går vilse i de smala gränderna.

Men efter jordbävningen så förvandlades parken, skolgården och alla andra öppna ytor till ett tältläger. Tusentals människor söker sig hit i väntan på något slags tecken att någon bryr sig om dem.

FN-lastbilens ankomst var det första tecknet. Och nunnorna, som förbluffande effektivt lyckats organisera lägret, fick de ansvariga för de olika grupperna att ställa upp sig i en lång kö i väntan på att det var deras tur att ta emot matlådorna som fyller lastbilens flak.

Lägrets övriga invånare stod på lite avstånd. Otåliga, för hungerna har börjat gripa omkring sig. Men ändå, av respekt för nunnorna, någorlunda disciplinerade.

Låda efter låda delades ut och varje grupp drog sig tillbaka för att fördela innehållet på ett rättvist sätt mellan alla medlemmar.

Det var imponerande och lite överraskande för disciplin brukar inte vara haitiernas starkaste sida.

Men så plötsligt var det någon som tappade en låda mitt på skolgården. Den gick sönder och på en sekund hade barnen kastat sig över innehållet.

Kex, visade det sig. En massa små kexpaket. Inget vatten, ingen soppa, ingen tonfisk, inget bröd. Ingenting av det som verkligen behövs. Bara kex. Söta kex.

Ett missnöjt mummel spred sig och disciplinen började förlora sitt grepp. Två slagsmål bröt ut mellan kvinnor som slet i samma låda. Och till sist var nunnorna tvungna att handgripligen ingripa.

Den unge uruguayanska FN-officeren som var ansvarig blev så sur att han helt sonika avbröt utdelningen.

När lastbilen med flaket fortfarande till hälften fyllt av lådor åkte därifrån så följdes den av förolämpningar. Ett inte särskilt bra betyg på någon som vill vara hjälpare.

Lars Palmgren, Port-au-Prince
lars.palmgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".