Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Haiti

"USA:s militär tog för mycket plats"

Publicerat tisdag 26 januari 2010 kl 15.45
Amerikanska soldater på flygplatsen. Foto: Logan Abassi/Scanpix.

USA:s militära uppbyggnad på Haiti tog för mycket av den minimala flygplatsen i anspråk under de första kritiska dagarna. Det säger Thomas Söderman, biträdande chef på svenska Röda Korsets katastrofavdelning.

Det är en av de saker som måste diskuteras när insatsen så småningom ska utvärderas.

– Under de första timmarna och dagarna fanns det inget riktigt system för att fördela de få landningsmöjligheter som fanns. Det amerikanska försvaret tog senare över ansvaret för flygplatsen och fick igång verksamheten, men vi har samtidigt sett att försörjningsflyg för den militära styrkan har prioriterats i vissa fall före humanitära sändningar. Nu ser vi en förändring av den situationen, flygplatsens kapacitet ökar och hjälpsändningar kan komma in på ett bättre sätt, men under en period var flygplatsen hårt belastad av de egna militära flygningarna, säger Thomas Söderman.

Efter jordbävningen gick flygplatsen i Port-au-Prince knappt att använda innan den amerikanska militären gick in och helt enkelt tog över ansvaret där, inte minst för flygledningen.

Det gjorde att kapaciteten att ta emot flyg förbättrades enormt, men samtidigt började USA skeppa och flyga in flera tusen soldater, och all den materiel och logistik som behövdes kring dem.

Säkerheten för hjälparbetare och rädsla för våldsamma upplopp angavs som skäl till det nödvändiga i att militären flögs in, och det var legitimt håller Thomas Söderman med om, men tog för stort utrymme.

– Självklart finns ett behov av säkerhet, men samtidigt ser vi att den belastning som flygplatsen utsattes för, för att säkra säkerheten, kanske blev väl dominerande.

Flera internationella hjälporganisationer hade under de första kritiska dagarna problem med att få in livsnödvändigt material som mediciner och sjukvårdsutrustning.

Inte bara Röda Korset utan även till exempel Läkare Utan Gränser har framfört frustration över det.

I framtiden vore det bättre om det fanns en FN-funktion som kunde ta över ett liknande ansvar vid nästa katastrof, för att ha en civil part att föra en dialog med och inte en militär, anser Thomas Söderman.

Och Per Byman, som är chef för biståndsmyndigheten Sida:s humanitära arbete, håller med om att det här är något som måste vara med när det nu förs internationella diskussioner om hur insatsen i Haiti fungerade.

Det finns internationella överenskommelser som reglerar hur militär får användas för att rädda civila vid humanitära katastrofer, och enligt dem ska militären underställas en civil samordning.

– Inte så att den civila sidan ska bestämma och styra, men samordningen ligger på den civila delen av den humanitära operationen, säger Per Byrman.

Och det skedde inte nu?

– Det verkar inte som att det har skett fullt ut i alla fall, då hade vi kanske sett en annan fördelning av de saker som kom in, säger Per Byman.

Maria Sjöqvist
maria.sjoqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".