Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Kritik mot tandlös lag mot gromning

Publicerat onsdag 3 februari 2010 kl 04.00

Den nya gromning-lagen från juli förra året gör det brottsligt för vuxna att söka kontakt med barn i sexuellt syfte. Men nu kommer kritik om att lagen inte fungerar i praktiken.

Än så länge har inte ett enda fall lett till åtal. Samtidigt fortsätter kontakterna mellan vuxna män och barn på nätet att öka.

Mats Andersson driver företaget Netscan som kartlägger ungdomssajter på nätet.

– Hade det här skett vid en sandlåda, 200 meter från bostadsområdet så hade man aldrig accepterat det beteendet från en vuxen, säger Mats Andersson.

Mats Andersson har kartlagt över 300 olika ungdomssajter på nätet, och han visar mig hur lätt det går att få kontakter med sexuella förslag.

Vi skriver att vi heter Liza13 och på bara några få minuter trillar det in kommentarer i vårt privata chattfönster. Signaturen Go gubbe som talar om att han är 41 år gammal, frågar om Liza13 har små bröst.

Den så kallade gromning-lagen gäller själva kontaktsökeriet, och behöver inte ha lett till ett fysiskt möte.

Men den vuxne måste ha stämt träff med barnet och sedan vidtagit någon åtgärd för att mötet verkligen ska kunna äga rum, som att till exempel boka en tågbiljett eller ett hotellrum.

Mats Andersson, var en av dem som kämpade för att få till den nya gromning-lagen, men han tycker att den i slutändan blev för svag.

– I min värld, så som jag jobbar, så räcker det att en vuxen skriver till ett barn "hej, är du kåt?", så är det ett övergrepp mot ett barn. Det är väldigt, väldigt enkelt, säger Mats Andersson.

Redan innan lagen började gälla kom skarp kritik från flera tunga instanser som varnade för att det skulle bli svårt att bevisa avsikten bakom kontakterna.

När lagen väl trädde i kraft blev straffet för gromning antingen fängelse i ett år eller böter.

En sådan låg straffskala brukar i praktiken betyda att det i slutändan bara blir just böter och då har polis och åklagare inte rätt att begära ut de abonnemangsuppgifter från teleoperatörerna som krävs för att kunna få fram bevis mot de misstänkta.

Mats Melin är chefs-JO för riksdagens justitieombudsmän.

– För att komma åt brottslighet av det här slaget så är det möjligt att den här lagen inte ger polis och åklagare något väldigt betydelsefullt instrument, säger Mats Melin.

Än så länge har inte ett enda fall lett till åtal.

Nästan hälften av de 88 gromning-ärenden som kommit till polisen sedan i juli har redan lagts ner.

Enligt Mats Andersson är det viktigt att regeringen nu tar krafttag och gör lagen starkare.

– Jag ser detta som en början och hoppas på förändring.

Mikael Sjödell
mikael.sjodell@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".