Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Låga lönelyft i Riksbankens prognos

Publicerat fredag 29 januari 2010 kl 12.15
Svante Öberg: Industrin bör vara löneledande.

Just nu pågår avtalsrörelsen och parterna står långt ifrån varandra. Från arbetsgivarsidan är budskapet inga eller mycket låga lönelyft, medan facken kräver desto mer. I dag redogjorde förste vice riksbankschef Svante Öberg för hur Riksbankens prognos ser.

Riksbanken räknar med löneökningar på 2,5 procent i snitt under de kommande åren, och det betraktas som ovanligt lågt.

– Detta är lägre än vad vi har sett de senaste 40 åren åtminstone. Så det är lågt helt enkelt, säger Svante Öberg.

På en konferens ordnad av Medlingsinstitutet höll Svante Öberg tal i morse och han talade alltså direkt till stora delar av avtalsrörelsens parter.

Även om han var noga med att poängtera att han inte gav råd utan bara berättade om Riksbankens prognos var hans analys ändå glasklar.

– Får vi höga löneökningar blir inflationen högre och då måste vi höja räntan tidigare eller mer, och tvärtom.

Hur kan detta inte vara ett budskap till dem som sitter och lyssnar och som nu ska fatta beslutet om löneökningar?

– Vi gör inga normativa uttalanden. Det här är en prognos och det kan gå på ett helt annat sätt och det kommer att bero väldigt mycket på hur avtalsförhandlingarna faktiskt utvecklas, säger Svante Öberg.

Riksbanken prognos är alltså totala löneökningar på i snitt 2,5 procent de kommande åren, mindre ökningar i början och större längre fram.

Parterna står i dag en bra bit från varandra. Så sent som i går gick Handels ut och krävde 3,7 procent för detaljhandeln, medan de flesta LO-förbund kräver 2,6 procent.

Arbetsgivarna vill se nollavtal centralt och i stället lokala förhandlingar och man har också öppnat för ettåriga avtal.

Svante Öberg sa i dag att det kan vara svårt att binda upp sig i långa avtal. Han sa också att industrin bör fortsätta vara löneledande.

– Den känner av den internationella utvecklingen mycket mer påtagligt än vad de hemmamarknadsorienterade delarna gör. Kan industrin hålla ungefär jämn takt med omvärlden är det bra för Sveriges konkurrenskraft och bra för vår tillväxt.

Vad skulle kunna hända om tjänstesektorn i stället blir mer löneledande och får större löneökningar den här gången?

– Om man bara tittar på hur ekonomin ser ut i olika delar av landet så är ju betalningsförmågan större i tjänstesektorn så det talar ju för att det blir högre löneökningar i så fall och också högre inflation och att vi behöver höja räntan mer.

Så du skulle helst vilja se att tjänstesektorn höll igen trots att den skulle kunna höja mer?

– Nej, jag vill ingenting, höll jag på att säga. Det som är viktigt för oss är att vi kommer att ta resultatet av avtalsförhandlingarna som en utifrån given förutsättning för vår penningpolitik. Tror vi då att inflationen kommer att bli högre då måste vi höja räntan, säger förste vice riksbankschef Svante Öberg.

Louise Andrén Meiton
louise.andren.meiton@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".