Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Företag blandar bistånd med affärer

Publicerat lördag 30 januari 2010 kl 10.52

Hittills har omkring 140 miljoner kronor samlats in till Haiti genom flera av de största biståndsorganisationerna. Och kreativiteten hos flera företag att locka kunder och samtidigt samla in pengar är stor.

Kvällstidningar driver kampanjer och höjer priset på tidningen och elbolag skänker pengar om man tecknar elavtal. Frågan är om den här typen av insamlingar kan påverka lusten att ge?

– Ja, jag tror att alla tycker att det är bra om hjälp kommer till Haiti. Sedan kan det ju väckas misstankar om varför det här specifika företaget engagerar sig. Är det för att de bryr sig om människorna i Haiti, eller är det för att man vill tjäna pengar på ett stärkt varumärke? Säger Thomas Brytting, som är forskningsledare i organisations- och arbetslivsetik vid Ersta Sköndals högskola.

Hur ska då den enskilde givaren veta vilken avsikt ett företag har? En indikation kan enligt Thomas Brytting vara att företaget ger sådant som ligger nära den egna verksamheten, att man helt enkelt bidrar med sådant man är bra på.

Aktuella exempel på den här typen av kampanjer är Expressen, som uppmanade alla att stödja Haiti genom att köpa tidningen för en krona mer än vanligt eller elbolaget Kraft & Kultur som skänker pengar till Haiti för varje ny kund som tecknar avtal.

Och att vara socialt engagerad är viktigt för ett företag. Det inger förtroende, inte minst hos analytiker som värderar företag, enligt Thomas Brytting.

– Man anar, eller tror sig veta, att ett företag som har högt förtroende i samhället också är lönsamt och uthålligt. Man har kunder och leverantörer som ställer upp på företaget.

Och även biståndsorganisationerna tycker om den här typen av insamlingar. Johan Sundén är vd för Charity Rating, som granskar biståndsorganisationer.

– För den ideella organisationen vill man samla in så mycket pengar som möjligt, så det är ett givande och tagande. Men i den ideala världen kan det bli ett bra samarbete.

Frågan är då hur mycket företagen tjänar på den här verksamheten. Det är svårt att få reda på.

Thomas Mattsson, Expressens chefredaktör, säger sig inte veta hur många fler tidningar som såldes den dagen då priset höjdes med en krona, men inte så många tror han.

Och på elbolaget Kraft & Kultur, som skänker 300 kronor för varje person som tecknar avtal, tror Pernilla Lövenham Seger inte heller att förtjänsten blir så stor.

– Vi är ett vinstdrivande företag, det är klart att vi vill ha fler kunder. Men i och med att vi skänker så mycket som 300 kronor är det absolut inte så att vi har slagit mynt av den här katastrofen, det kan man verkligen inte säga.

Men alltför många smarta marknadsföringskampanjer mellan givarorganisationer och företag kan slå tillbaka och istället göda den cynism som många forskare anser vara utbredd i samhället, säger etikforskaren Thomas Brytting.

– Det sprider ett misstroende som kan smitta av sig på nästan all hjälpverksamhet. Att oavsett vad man går ut och gör tror sig folk ana att det här är inte medmänsklighet i botten utan det ligger ett egenintresse bakom, säger Thomas Brytting.

Katarina Helmerson
katarina.helmersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".