Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Davos-mötet

"Barnen får betala notan för finanskrisen"

Publicerat lördag 30 januari 2010 kl 15.30
Ben Verwaayen

Kostnaden för att bekämpa finanskrisen är enorm och mycket av ansvaret för återbetalningen kommer att dumpas på kommande generationer. Det blir resultatet av skenande budgetunderskott och växande skuldberg i många länder.

– Vi är tvungna att titta dagens barn och unga i ögonen och säga: Vi har skamlöst lånat av er. Och vad värre är, vi har inte investerat era pengar, vi har konsumerat dem. Handlat upp pengarna! sa Ben Verwaayen, chef för det franska telekomföretaget Alcatel-Lucent.

Han är en av de företagsledare som vid World Economic Forum i Davos diskuterar med politiker och ekonomer om vad som gick fel och hur man ska undvika att det händer igen.

Räddningsaktionerna med skattepengar har kostat tusentals miljarder kronor i världens länder. Det har gett enorma underskott i många länders budgetar och jättepåfyllningar av ofta redan avsevärda skuldberg.

Så till råga på allt väntar nu nya stålbad på invånarna i många länder när budgetunderskotten ska sänkas. För de måste sänkas, säger finansminister Anders Borg (M).

– Tar vi inte tag i finanspolitiken riskerar vi att hamna i en sits där vi vid nästa lågkonjunktur inte har resurser att agera. Det är ju enkelt för Sverige att säga som ligger med små underskott på väg mot överskott, men i andra länder tror jag att man måste tänka så därför annars hamnar man i sitsen att man helt enkelt är handlingsförlamad vid nästa nedgång, säger han.

Mycket av diskussionen i Davos har handlat om Greklands problem. Greklands budgetunderskott och skuldsättning är så skräckinjagande att en del ekonomiska bedömare har talat om risken för statsbankrutt.

Men exemplet Grekland är bara toppen på ett svårhanterat isberg, säger Anders Borg.

– Alla de stora ekonomierna har stora underskott. Det närmaste året och året därefter kommer vi att ha väldigt stor offentlig upplåning. De stora ligger i de stora länderna, men ovanpå det ligger ett antal mindre länder som är väsentligt mer instabila: Grekland, Ungern, våra egna baltiska grannländer. När då de stora länderna drar åt sig alla lånemöjligheter då kan ett antal små länder hamna i väldigt tuffa situationer och det kan sedan leda till nya kriser och ny oro, säger finansminister Anders Borg.

Staffan Sonning, SR:s ekonomikorrespondent, Davos
staffan.sonning@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".