Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nordirland väntar slutligt fredsavtal

Publicerat tisdag 2 februari 2010 kl 05.35
De två stora partierna verkar nu åka åt samma håll. Foto: Scanpix. Montage: SR.

Efter tolv år kan det i dag bli ett slutligt avtal om fred i Nordirland. Intensiva förhandlingar har pågått den senaste veckan.

I det så kallade långfredagsavtalet 1998 bestämdes att Nordirland efter tre decennier av våldsamma konflikter mellan katoliker och protestanter skulle få ett begränsat självstyre. Men flera frågor sköts på framtiden, till exempel hur makten över polisen och rättsväsendet skulle föras över från London till Nordirland.

– Jag hoppas verkligen att det blir en överenskommelse säger en äldre kvinna och pekar på sina barnbarn. Så att de slipper se sina föräldrar gå ut på gatan och slåss.

Hon vill inte säga vad hon heter och jag träffar henne i ett bostadsområde som ligger längs Garvaghy Road i staden Portadown. Här bor i stort sett bara katoliker men det är också den traditionella marschvägen för den protestantiska Orangeorden. Och under 1990-talet var det våldsamma sammanstötningar här mellan katoliker och protestanter. Sedan tolv år tillbaka är Orangeorden förbjuden att marschera genom området.

De här marscherna förekommer också på många andra ställen runt om i Nordirland och det spekuleras att fredsuppgörelsen ska innebära begränsningar av hur marscherna genomförs. Något som Brian Smith som jag möter i ett protestantiskt bostadsområde inte tycker behövs. Marscherna brukar vara lugna säger han.

Annars är det framförallt hur makten över polisen och rättsväsendet ska föras över från London till det regionala parlamentet i Nordirland som de två största partierna har förhandlat om nästan dygnet om i över en vecka.

Det här är inga problem för Sinn Fein som ju helst vill att Nordirland ska lämna Storbritannien och istället förenas med republiken Irland. Men desto svårare för Demokratiska unionistpartiet som vill att Nordirland fortsätter att vara en del av Storbritannien och ha kvar starka band till regeringen i London. Men ändå så säger båda parter att en uppgörelse är nära och senare i dag kanske vi får veta hur kompromissen ser ut.

Johan Prane, Portadown
johan.prane@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".