Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Lockfåglar lider vid fälljakt

Publicerat onsdag 3 februari 2010 kl 06.36
Duvor används ofta vid jakt med levande lockfåglar. Foto: Martin Meissner/Scanpix.

Det finns brister i den jakt som bedrivs med fällor med levande byte, så kallade lockfåglar. Det hävdar Skånes Ornitologiska förening som har dokumenterat fälljakt i Skåne sedan 2003.

Ambjörn Carlsson är föreningens fällexpert.

– Ofta saknas det både vatten och mat till dem och man ser att duvorna suttit under väldigt lång tid och mår väldigt illa. De sitter och skakar och är alltså överhuvudtaget i dålig kondition.

Jakt med levande lockfåglar, oftast duvor, bedrivs på de gods som föder upp fasaner för sällskapsjakt.

Fasanuppfödningarna lockar till sig räv, grävling och duvhök och godsens jägare får varje år tillstånd av länsstyrelsen att bedriva fälljakt med lockfågel för att få bort de objudna gästerna.

Räv och grävling skjuts i fällorna men duvhöken är fridlyst och måste köras iväg några mil och släppas ut igen.

Skånes Ornitologiska förening har granskat fälljakten i Skåne. För fyra år sedan hittade man brister på tio av elva gods, i dag har det skett förbättringar men en stickprovskontroll nyligen visade att det fortfarande finns allvarliga brister på flera gods.

Framför allt gäller det tillsynen av fällorna och lockfåglar som får sitta i för små burar utan mat och vatten under alltför lång tid.

– Det är ett stort problem eftersom det är levande djur det handlar om och de ska inte lida mer än vad som är nödvändigt, säger Kenneth Bengtsson, vice ordförande i Skånes Ornitologiska förening.

Det är länsstyrelsen som ger tillstånd för lockfågelsjakt men Eva Johansson, jurist på länsstyrelsen i Skåne, säger att myndigheten inte har något tillsynsansvar för hur lockfågelsjakten sköts.

– Det är ingen direkt som har en tillsyn så, utan är det så att jakten bedrivs på ett olagligt sätt så är det ett jaktbrott. Och brott utreds ju av polisen.

Sönke Eggers, forskare i ekologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Uppsala, säger att det finns otydligheter i lagtexten men att myndigheten måste ta ansvar.

– Min åsikt är att länsstyrelsen är en tillsynsmyndighet som när det gäller jakt- och viltvårdsfrågor ska bedriva tillsynsarbete.

– De rapporter jag har fått ta del av tyder på att bristerna kan vara ganska väsentliga och då verkar det finnas behov att rätta till saker och ting. Det har nog i många fall inte skett.

Lotta Malmstedt
lotta.malmstedt@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".