Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Apatiska barn ska få bättre hjälp

Publicerat fredag 5 februari 2010 kl 14.54

Uppdaterad: 17:20
Antalet asylsökande barn som är i riskzonen för att bli apatiska ser ut att ha ökat. Det skriver Socialstyrelsen i en rapport.

Landstingen och kommunerna måste bli bättre på att tidigt ta hand om barn som riskerar att gå in i ett apatiskt tillstånd, säger Anders Printz på Socialstyrelsen, som kommer med nya rekommendationer.

Bland annat är läkarintygen för dåligt skrivna i dag.

– Migrationsverket har beskrivit att man har svårt att fatta beslut eftersom man inte riktigt skriver vad tillståndet beror på. Hur ser det ut? Hur ser det ut i familjen? Vilka konsekvenser får tillståndet? Man kanske i mer generella ordalag beskriver att det här är ett barn som mår dåligt. Det man efterlyser är att på ett tydligare sätt beskriva tillståndet och dess konsekvenser, säger Anders Printz.

Socialstyrelsen kommer under året med nya rekommendationer för hur traumatiserade barn som söker asyl i Sverige ska slippa gå in i ett tillstånd av apati.

Henry Asher, som är ordförande för svenska barnläkareföreningens grupp för flyktingbarn välkomnar de nya rekommendationerna.

– De här riktlinjerna kan leda till att läkare och annan behandlingspersonal får stöd i att tidigt upptäcka barn som kommer till oss, men krig, våld och andra traumatiska upplevelser med sig, att vi tidigt kan hitta dem och förebygga att de utvecklar svåra psykiska tillstånd, säger Henry Ascher, som är barnläkare och docent.

Enligt Migrationsverket var det i slutet av förra året 26 barn som var sjuka. Nio av barnen var så dåliga att de behövde sondmatas. 39 barn befann sig i riskzonen för att utveckla uppgivenhetssymtom.

Det är betydligt fler än i april 2009 då det var 27 barn. Antalet apatiska barn med utvecklade uppgivenhetssymptom har dock inte ökat, enligt Socialstyrelsens rapport.

Det stämmer inte, enligt Henry Ascher.

– Med de metoder som man har använt missar man de apatiska barn som är gömda, som inte har någon behandling alls och som finns i glesbygd. Det är en stor grupp av de barn som i dag finns som är det. Det är en bestämd uppfattning bland alla oss som jobbar på fältet att tillståndet har ökat sedan hösten 2008, ordentligt, säger barnläkaren och docenten Henry Ascher.

Anna-Karin Ivarsson
anna-karin@ivarsson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".