Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Greker vill inte kännas vid krisen

Publicerat lördag 6 februari 2010 kl 12.24

Uppdaterad: 14:16
Trots att Greklands regering försäkrar att den på egen hand ska klara landet ur krisen rasar den grekiska börsen. Bland greker i allmänhet är oron stor för hur sparpaketet ska slå. Men grekerna har inte tillräckligt förstått att de själva måste spara, hävdar en grekisk ekonomiprofessor som är expert på det unika grekiska pensionssystemet.

På fiskmarknaden i Aten bjuds fisk ut, precis som vanligt. Kommersen pågår, ingen verkar påverkad av den ekonomiska krisen.

Det är just det som är problemet, hävdar ekonomiprofessorn Manos Matsaganis.

– Vi kan inte fortsätta så här. Inget samhälle har till exempel råd att lägga 20 procent av BNP, bruttonationalprodukten, på ett pensionssystem, säger Manos Matsaganis.

Han talar om det system som regeringen vill ändra på, men som är ett komplicerat och orättvist system. Det finns greker som varit i statens tjänst och som får mer pengar som pensionärer än när de arbetade.

– Det är unikt i världen, fortsätter Matsaganis.

Han är också kritisk till fackförbunden, som nu planerar demonstrationer, bland annat mot att pensionssystemet ska ändras. De representerar bara ett fåtal och det de gör slår hårt mot ekonomin.

Men Matsaganis ser också att greker i allmänhet inte verkar ha förstått hur allvarlig den ekonomiska krisen är. De fortsätter att handla, sitta på restauranger och leva sorglöst för dagen.

– Vi producerar inte tillräckligt, men vi förväntar oss att konsumera lika mycket som alla andra i Europa. Vi har varit väldigt lyckliga som varit en del av EU de senaste åren ett system som hållit oss under armarna, säger han.

För professor Matsaganis är inte heller jordbrukarnas blockad av vägarna i norr en relevant protest. De har fått så mycket EU-stöd och vill bara ha mer, men de har inte effektiviserat sitt jordbruk, bara köpt dyra maskiner, säger Matsaganis.

Det grekiska underskottet ligger på 12,7 procent, mer än fyra gånger högre än de 3 procent som euroländerna får ha.

I fredags stängde Atens börs med ett fall på 3,73 procent.

Internationella valutafonden har sagt att det skulle krävas mellan 20 och 25 miljarder dollar för att stötta den grekiska ekonomin. Men både EU och den grekiska regeringen fortsätter envist att hävda att landet kan klara sig ur krisen på egen hand, bland annat med det sparpaket som innebär frysta löner, ändringar i pensionssystemet, högre skatt på bensin och hårdare tag mot skattesmitare.

Maria Persson Löfgren, Aten
maria.persson_lofgren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".