Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hot mot toppolitiker leder sällan till åtal

Publicerat tisdag 9 februari 2010 kl 03.30
Fick brev med dödshot.

Det är mycket ovanligt att hot mot enskilda ministrar, riksdagsledamöter eller andra i den så kallade centrala statsledningen, leder till åtal. Det visar en sammanställning från säkerhetspolisen, Säpo.

I dag kommer en dom mot en 40-åring som stått inför rätta vid tingsrätten i Ystad för att ha hotat bland andra migrationsminister Tobias Billström (M).

Det var det enda fallet under 2008 som gick till rättegång. Under förra året var det inte ett enda.

Totalt var det 26 förundersökningar som startades och avslutades i fjol. De utreddes av Säkerhetspolisens hotbildsenhet.

Året innan, 2008, var det 21 förundersökningar om hot som riktats mot någon eller några av de 400 personer, som enligt Säpo ingår i den centrala statsledningen, med kungen, riksdagsledamöterna och riksdagens talman, statsministern och de andra ministrarna, men också statssekreterarna i regeringskansliet.

Främst är det statsråden som hotas. Samtidigt är det ytterst få fall som leder till ett åtal och rättegång.

Förra året var det inte ett enda fall som fördes till domstol. 2008 var det bara ett fall. Det var migrationsminister Tobias Billström, som tillsammans med generaldirektören för Migrationsverket, Dan Eliasson, hotades genom olika brev med bland annat dödshot mot de båda.

I eftermiddag kommer alltså domen mot den misstänkte 40-åringen. Men det alltså få hot som leder till en rättegång.

– Vi ser naturligtvis väldigt allvarligt på den typen av brottslighet. Dels är det väldigt obehagligt för den enskilde som utsätts för hot. Men i ett demokratiskt perspektiv är hot mot förtroendevalda också hot mot demokratin, säger Mattias Lindholm, som är pressekretare vid Säpo.

– Personer ska få förekomma i den allmänna debatten och kunna uttrycka sina åsikter. Det är därför vi jobbar med den här typen av verksamhet.

Under 2009 var det till exempel inget fall som gick vidare till åtal. Varför är det så få fall?

– Dels har den här typen av brottslighet ett lågt straffvärde. Det gör att vi inte kan använda vissa utredningsmetoder. Vi kan till exempel inte begära in abonnentuppgifter för att ta reda på från vilken dator ett mejl har skickats. Men det är också svårbedömt rent juridiskt att avgöra om handlingen är brottslig eller inte. Man måste också kunna konstatera att avsikten hos gärningsmannen är att hota. Att uttala ett hot och att utgöra ett hot är två helt olika saker, säger Mattias Lindholm, pressekretare vid Säpo.


Jan Andersson
jan.andersson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".