Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk urangruva väcker reaktioner

Publicerat onsdag 10 februari 2010 kl 03.00

Nu kommer reaktionerna på att ett av de bolag som letar efter uran i Sverige har funnit tillräckligt höga halter för att ansöka om provbrytning i jämtländska Oviken.

Marie Nordén från Jämtland är socialdemokratisk riksdagsledamot och motsätter sig starkt planerna på en svensk urangruva.

– Vi vet att gruvarbetare i Australien och Sydafrika har känt av strålningen från uranet. Man får hälsoförändringar. Vi vet att det inte går att bryta uran utan att påverkas som gruvarbetare, säger Marie Nordén.

Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet är överens om att inte ge tillstånd till en svensk urangruva om det blir regeringsskifte efter valet. Den borgerliga regeringen har däremot inte uteslutet ett ja, om man uppfyller alla krav i miljölagstiftningen.

Att hälsoriskerna vid uranbrytning skulle vara särskilt stora, tillbakavisas av Håkan Pettersson, som är strålskyddsfysiker på Universitetssjukhuset i Linköping.

Han har studerat miljö- och hälsoeffekterna vid en urangruva i Australien, och hävdar att strålningen inte är högre än vad en medelsvensk får i sig.

– Tittar man på den dosbelastning som gruvarbetare har som jobbar under jord, så motsvarar den globalt sett ungefär vad svenskar i allmänhet exponeras för årligen från naturliga strålkällor, säger Håkan Pettersson.

Just nu kartlägger en forskargrupp ledd av Bert Allard, som är professor i miljökemi vid Örebro universitet, kunskapsläget inför en eventuell storskalig svensk uranbrytning.

Enligt Allards bedömning är det bara en tidsfråga innan den första inhemska urangruvan öppnas. Men han anser att kunskapen för att hantera gruvavfallet på ett säkert sätt, saknas i dag.

– Risken är att ett företag kommer in och gör miniminivå, bryter det som är lätt tillgängligt och lämnar resten, och vi får ett avfallsproblem. Jag är inte säker på att myndigheterna som är ansvariga i dag har den kunskapen eller har möjlighet att säga nej, säger Bert Allard, professor i miljökemi vid Örebro universitet.


Johan Bergendorff, P1 Vetenskapsradion/Klotet
johan.bergendorff@sr.se

Pelle Zettersten, P1 Vetenskapsradion/Klotet
pelle.zettersten@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".