Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svenskt bistånd ska ha tillväxt som mål

Publicerat fredag 12 februari 2010 kl 05.30
Oppositionen tror att fokus kommer att tas från fattigdomsbekämpningen. Foto: Karel Prinsloo/Scanpix.

Regeringen har beslutat om ett nytt övergripande mål för den svenska biståndspolitiken. Ekonomisk tillväxt förs in som ett viktigt medel som ska skapa utveckling och minska fattigdomen i biståndsländerna.

Oppositionen är kritisk och befarar att fattigdomsbekämpningen i till exempel Afrika kommer att bli lidande.

Kristdemokraternas ledare socialminister Göran Hägglund försvarar regeringens beslut.

– Fattigdomsbekämpning är en del av det svenska biståndet men det kan inte vara allting. Det handlar om att skapa förutsättningar så att de här länderna så småningom ska kunna klara sig för egen maskin. Där kan biståndet rätt utformat spela en otroligt viktig roll, säger Göran Hägglund.

Regeringen presenterar i dag Rådet för Näringsliv och Utveckling, ett organ som ska ge råd om hur ekonomisk tillväxt ska kunna få en större betydelse för det svenska biståndet. 

– Jag tror att det finns en risk att det här leder fel. Vi vet att bekämpa fattigdom, att fattiga människor får en högre levnadsstandard, det leder nästan alltid till tillväxt, men tillväxt i sig behöver inte betyda att fattiga människor får det bättre, säger Hans Linde, vänsterpartiet.

– Tyvärr har vi sett i väldigt många afrikanska länder att man har haft en oerhört hög tillväxt utan att det har resulterat i att fattiga människor har fått det bättre.

Socialdemokraten Kent Härstedt tycker inte att ekonomisk tillväxt ska vara ett övergripande mål för det svenska biståndet.

– Jag tycker först och främst att det i grunden handlar om en naiv flört med näringslivet. Man vill på ett ganska krystat sätt få med sig näringslivet i svenskt bistånd. Ju mindre pengar det kommer till grundläggande fattigdomsbekämpning desto mindre förutsättningar finns det för tillväxtskapande åtgärder, säger Kent Härstedt.

Magnus Walan på biståndsorganisationen Diakonia ser både för och nackdelar.

– På olika sätt skräddarsyr man för att biståndet ska gå tillbaka till givarländerna. Det finns en risk i detta men vi ska inte döma på förhand. Vi ska se vilka instrument det finns, vilka utvärderingsmekanismer, vilka målsättningar och så vidare man sätter upp. Då kan det få en positiv betydelse, säger Magnus Walan.

Erik Ridderstolpe
erik.ridderstolpe@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".