Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Beirut blomstrar efter krisåren

Publicerat söndag 14 februari 2010 kl 12.30
Libanon visade upp en tillväxt på sju procent förra året. Arkivfoto: Grace Kassab/Scanpix.

I dag är det fem år sedan Libanons förre premiärminister Rafik Hariri mördades. När han dödades dog också mycket av Libanons framtidshopp.

De senaste fem åren har kantats av våld, krig, och politiskt kaos. Men för första gången på flera år råder nu stabilitet i Libanon.

Det finns en regering sedan i november, där tidigare bittra fiender samregerar. Och ekonomin blomstrar, vilket inte minns hörs i centrala Beirut.

Här byggs Souq Beirut - arabiska basarkvarter i modern tappning - ritade av arkitekten Rafael Moneo, med väggar av snedlagd sten i fiskbensmönster. Det känns som att stå inför ett lodrätt parkettgolv och de här basarerna är det senaste projekt som Rafik Hariris byggkonsortium Solidère inlett i centrala Beirut.

– Mr Lebanons (det vill säga Rafik Hariris) anda är äntligen tillbaka, konstaterar en man som ställer ut plaststolar utanför Rafik Hariri-moskén inför söndagens minneshögtid.

För bara lite mer än två år sedan var dessa centrala delar av Beirut belägrade av Hizbollahs protesttält och i hotell Fenicia härintill satt den andra sidans parlamentsledamöter inlåsta på femstjärniga hotellrum livrädda att visa sig ute på gatan efter en våg av mord mot antisyriska politiker.

Men minnet är kort i Libanon och just nu vill ingen rubba den stabilitet som gör att ekonomin kan blomstra - med en tillväxt på sju procent förra året. Och pengarna strömmar in till Libanons banker som inte bara klarat sig utan tjänat på krisen, berättar analytikern Paul Salem.

Och här i Souq Beiruts moderna basargator, bland nyinflyttade märkesbutiker som Zara, Mango, Patchi, Dutti och svenska H&M, shoppar penningstinna turister från Gulfen. Medelhavet skymtar bortom Mango, liksom ett gammalt husskelett i lejongult - koppärrigt av kulhål från inbördeskriget. Det växer ogräs ur fönstren och ett hål som gapar in mot byggnadens svarta inre viskar ett lätt eko av inbördeskrigets fasor.

Ovanpå det lager av andra konflikter. Många förblir olösta - till exempel frågan om Hizbollahs rätt att behålla sina vapen och sitt interna kommunikationssystem - med förevändningen att den libanesiska armén inte kan försvara Libanon mot Israel.

Den västvänliga koalitionen i libanesisk politik, som leds av Saad Hariri, har motvilligt tvingats acceptera Hizbollahs krav efter en serie kraftmätningar.

– Det var priset Libanon fick betala, säger Paul Salem. Priset för att kunna återgå till ett normalt liv och bygga moderna lyxbasarer.

Dessutom, säger Paul Salem, kan frågan om Hizbollahs vapen aldrig lösas inom Libanon, det är en del av den regionala ekvationen med Israel, Iran, USA och Syrien.

Cecilia Uddén, Beirut
cecilia.udden@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".