Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

EIB säger ja till Saab-lån

Publicerat fredag 12 februari 2010 kl 16.00
Enligt Viktor Muller kommer bolaget att nå lönsamhet 2012. Foto: Scanpix.

Europeiska investeringsbanken säger ja till ett lån till Saab Spyker. Svenska regeringen har garanterat lånet.

– Det vi har gjort är att försöka hitta en lösning som är både trovärdig och känns säker både för de anställda och för skattebetalarna. Vi tycker att vi har hittat en sådan lösning, säger Maud Olofsson.

Enligt näringsministern är risken för skattebetalarnas pengar mycket liten. Frågan som diskuterats på sista tiden, vem som finansierar Spykers köp av Saab, ville varken Maud Olofsson eller Riksgäldens chef Bo Lundgren svara på i dag men de sade att de vet vilka finansiärerna är.

– Vi har ingen anledning att kommentera det mer än att säga att vi har den information vi behöver för att kunna säga ja. Annars skulle vi inte fatta det här beslutet, säger Maud Olofsson.

Det är Riksgälden som har gått igenom affärsplan, säkerheter och risker för att avgöra om staten ska gå in som garant för lånet. Bo Lundgren svarar på frågan om hur stor risk skattebetalarna tar nu.

– Väldigt liten, vår bedömning är att säkerheterna är fullgoda. Dessutom ger vi, med en begränsad risk för skattebetalarna, Saab en chans att utvecklas och leva vidare, nya jobb vilket i sig ger skattebetalarna och staten pengar, säger Bo Lundgren.

De säkerheter som Bo Lundgren hänvisar till är samma som tidigare.

– Det handlar dels om de verktyg som finns, även om man inte tillverkar bilar med det, fastigheterna som finns och det handlar om försäljningen av reservdelar till de bilar som kommer att rulla även om inga nya tillverkas, säger Bo Lundgren.

Enligt Bo Lundgren har Riksgälden skrivit avtal som innebär att staten har kontroll över de pengar man nu garanterar. Det gäller den takt i vilken lånen ska garanteras ut och till vilka ändamål och vilken ägarbild det ska vara i bolaget.

– Vi har dels insynsmöjligheter av olika slag, därutöver har vi möjligheter att titta på hur ägarkretsen utvecklas. Vi har möjlighet att följa utvecklingen så att det inte rinner iväg pengar på fel sätt, säger Bo Lundgren.

Vad säger du om diskussionen om vem som står som finansiär bakom affären?

– När det gäller ägarkretsen så är vi fullt medvetna om vilka som finns där. Det är klart och tydligt, det har vi också undersökt och tittar på integriteten. När det gäller de lån man tar upp för att delvis finansiera affären så känner vi till allting men det är ingenting som vi noterar att företaget bör lämna uppgifter om, säger Bo Lundgren.

Vad betyder "kontrollera integriteten"?

– Det innebär att vi inte gärna vill, det tror jag varken regeringen eller skattebetalarna vill, ha ägare där det kanske finns tveksamheter kring hur de har skött sina affärer tidigare, säger Bo Lundgren.

Muller har sagt att han ska börsnotera i London och kanske i Stockholm. Då kommer aktien ut på börsen och den som vill kan köpa, hur ska ni då garantera och kontrollera ägarnas integritet?

– Man kan inte göra något som strider mot och urvattnar förbehåll som vi har ställt för garantin, det kan man helt enkelt inte göra. Vad det sedan innebär för en eventuell börsnotering har jag inte ens funderat över, säger Bo Lundgren.

Inger Arenander
inger.arenander@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".