Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Riksbanken vill ha roll som "riskråd"

Publicerat måndag 15 februari 2010 kl 13.07
Stefan Ingves

Uppdaterad: 14:44
Riksbanken vill få ett tydligare ansvar för arbetet med att förebygga framtida finansiella kriser. Chefen Stefan Ingves vill till exempel att Riksbanken ska bli en slags "nationellt riskråd" för finansfrågor.

– Inom EU funderar man i dag på ett nytt riskråd. De ska till exempel kunna kräva att myndigheter i olika länder ska antingen följa deras råd eller förklara varför de väljer att inte följa deras råd. Det är ett exempel på en frågeställning som man också skulle kunna försvenska, säger Riksbankens chef Stefan Ingves. 

– I så fall vore det vår roll, om man väljer den lösningen, att vi väldigt tydligt skriver till någon annan och förklarar vad vi anser ska gälla eller på vilket sätt man behöver ändra existerande regler.

Enligt Stefan Ingves bör lagstiftningen ändras så att Riksbanken får ett tydligare ansvar för den finansiella stabiliteten i Sverige.

– Om man tittar på det här från Riksbankens perspektiv står det i lagen idag att vi ska främja ett säkert och effektivt betalningsväsen. Det är ett väldigt allmänt påstående, vi tycker att det vore bra om man blir lite tydligare så att det är klart vad Riksbanken ska göra, vad ska Finansinspektionen göra och riksgäldskontoret och så vidare.

– Det är väldigt många parter som har med de här frågorna att göra, det är bra om man tänker igenom det mot bakgrund av det som har hänt globalt när det gäller att hantera en massa bekymmer i den finansiella sektorn.   

Stefan Ingves vill också att riksdagen analyserar hur samordningen mellan Riksbanken och Finansinspektionen ska bli bättre.

Mycket av deras samordning sker i dag i det fördolda, säger Riksbankschefen. Stefan Ingves ser exempel på hur en mer öppen debatt mellan Riksbanken och Finansinspektionen hade kunnat mildra effekterna av ett nu aktuellt finansiellt problem.

– Vi har pratat om problem i Baltikum under lång tid men det ledde egentligen inte till några regelförändringar eller att man bromsade utvecklingen i bankvärlden. Med facit i hand hade det förmodligen varit bättre om vi hade varit mycket tydligare.

I en framtida ansvarsfördelning när det är tydligare definierat, då hade en framtida Baltikumbubbla upptäckts mycket tydligare menar du?   

– Min förhoppning är då att det hade varit möjligt att få stopp på det hela medan tid är.

I vilken mån ska man se detta som någon ”revirpinkning” mellan Riksbanken och Finansinspektionen?

– Så ska man inte se det överhuvudtaget utan man kan organisera den här typen av arbete på en lång rad olika sätt. Det handlar om att fundera kring de här frågorna och frågeställningarna och ställa sig frågan: hur ska vi organisera det här arbetet på ett sådant sätt att det blir så bra som möjligt för Sverige och för svensk ekonomi, säger Stefan Ingves.

Jens Möller
jens.moller@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".