Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sveriges ambassadör ställs till svars

Publicerat fredag 12 mars 2010 kl 04.43
1 av 2
Ambassadör Christer Asp. Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix.
2 av 2
Klicka för grafik

Uppdaterad: 17:38
Sveriges ambassadör i Turkiet, Christer Asp, har på förmiddagen fått förklara riksdagens beslut att benämna massakrerna på armenier i början av 1900-talet folkmord för det turkiska utrikesministeriet.

- Jag kommer precis från utrikesministeriet. Där har man från turkisk sida uttryckt bekymmer över det svenska beslutet i riksdagen och man har förklarat den turskiska positionen när det gäller händelserna 1915, säger Christer Asp.

Redan har den svenska ambassaden fått flera mail som gäller omröstningen i Sveriges riksdag. Christer Asp säger att beslutet väckt stor uppmärksamhet.

- När jag kom ut från utrikesministeriet var det ett massivt mediauppbåd, säger han.

Redan i går kväll blev det känt att Turkiet har beordrat hem sin ambassadör från Sverige och Turkiets premiärminister, Recep Tayyip Erdogan, har ställt in ett planerat besök i Sverige nästa vecka.

Turkiets Sverige-ambassadör, Zergün Korotürk, hävdade att beslutet i riksdagen kommer att få drastiska konsekvenser för de svensk-turkiska relationerna.

Sverige har annars länge haft mycket goda relationer med Turkiet, bland annat är Sverige en av de starkaste förespråkarna för att Turkiet ska få bli medlem i EU.

Och just på grund av de goda relationerna är det troligt att gårdagens riksdagsbeslut, som togs med bara en rösts marginal, kommer att få stort genomslag.

Det kommer att utnyttjas av den nationalistiska turkiska oppositionen som vill att försoningsprocessen med Armenien ska avbrytas. Och det var något som ambassadör Christer Asp märkte av direkt.

– Det tog ett par, tre minuter efter det att riksdagen fattade beslutet, så gick oppositionen ut och krävde att protokollet ska rivas upp.

Som en direkt konsekvens av det svenska beslutet?

– Ja, som en direkt konsekvens av det, ja, säger ambassadör Christer Asp.

Sverige är inte det första landet där parlamentet begär att folkmordet 1915 ska erkännas. Flera EU-länders parlament har tagit samma beslut, och nyligen också det amerikanska representanthusets utrikesutskott.

Ändå är turkarna förvånade över resultatet av riksdagens omröstning, eftersom länderna har så pass goda relationer och eftersom Sverige varit drivande i att få in Turkiet i EU.

Det säger den turkiske journalisten Yavuz Baydar, som samtidigt tillägger att de flesta turkiska ledarskribenter i dag påpekar det faktum att både Sverige och USA går mot riksdags- respektive kongressval.

– Både i USA och Sverige är det valår, därför har politikerna blivit populistiskt sensibla för att fiska röster. Man ifrågasätter både kunnandet och moralen bland de svenska politikerna om just det avsnittet av historien, säger Yavuz Baydar.

När ett utskott i det amerikanska representanthuset bara för någon vecka sedan röstade för att benämna massakrerna som ett folkmord, demonstrerade upprörda turkiska nationalister på gatorna och vissa brände till och med amerikanska flaggor. Det återstår att se om även svenska flaggor nu kommer att brinna i Turkiet.

De stora förlorarna på den svenska riksdagens beslut är, paradoxalt nog, armenierna i Armenien, hävdar Ingmar Karlsson som varit svensk generalkonsul i Istanbul.

– De som förlorar allra mest på försämrade relationer nu mellan Turkiet och Armenien, det är ju landet Armenien som är isolerat i och med den långa landsgränsen mot Turkiet, säger Ingmar Karlsson.

Massakrerna på armenier genomfördes under det osmanska rikets sista år, när imperiet bröts sönder till följd av nederlaget i första världskriget.

Det beräknas att upp till en och en halv miljon armenier, men även andra folkslag, såsom assyrier och greker, dödades.

Turkiet hävdar dock att dödssiffran som högst uppgår till 400 000 och att de flesta dog i reguljära strider. Det är till och med olagligt i Turkiet att benämna massakrerna som ett folkmord.

För när det osmanska riket bröts sönder bildades även det moderna Turkiet av de så kallade ungturkarna, ledda av Turkiets landsfader Kemal Attatürk.

Och just detta gör frågan extra känslig i det starkt nationalistiska Turkiet, som på intet vis vill att minnet av landets ärorika bildande ska förknippas med, och solkas ned av, ett folkmord.

David Carlqvist
david.carlqvist.@sr.se

Lotten Collin
lotten.collin@sr.se

Fråga
Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".