Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Ny avhandling

Smittskyddet brister på många gårdar

Publicerat tisdag 16 mars 2010 kl 07.07
Mjölkbonden Gunnar Werthén tror att det fuskas en hel del med smittskyddet. Foto: Daniel Rundqvist/SR.

Det finns stora brister i smittskyddet på svenska lantgårdar. Besökare släpps exempelvis in utan skyddskläder samtidigt som många lantbrukare inte ens alltid känner till när en smitta brutit ut. Det här visar en avhandling vid Lantbruksuniversitet i Uppsala.

– Ja, jag blev förvånad. En del djurägare har jättebra smittskyddsrutiner, medan andra inte alls tänker på smittskyddet och det finns ett stort utrymme för förbättringar. Jag hade förväntat mig att det skulle vara lite bättre än det var,säger epidemiolog Maria Nöremark, som ligger bakom studien.

Om en djursmitta som till exempel mul- och klövsjukan skulle dyka upp i Sverige är det viktigt att den inte hinner få någon större spridning innan den upptäcks.

Men den beredskapen finns alltså inte på alla håll i det svenska lantbruket, enligt Maria Nöremarks studie. Bäst är grisgårdarna medan många andra, framför allt mindre gårdar, ofta slarvar med till exempel skyddskläder för besökare eller att tvätta av utrustning från andra gårdar.

En orsak kan vara att man invaggats i falsk säkerhet, menar Maria Nöremark.

– Jag tror att man helt enkelt saknar tanken på att man kan få in smitta på olika vägar till besättningen. Och då förebygger man dem inte heller. Så länge vi inte har någon smitta i landet är det inte så farligt. Det är som att det ofta går alldeles utmärkt att köra bil utan säkerhetsbälte till den dagen man behöver säkerhetsbältet. Men får vi in en allvarlig smitta och har otur att det kommer in i en besättning på en gård där det inte finns något bra smittskyddstänkande då skulle man få ganska mycket spridning innan man upptäcker det första fallet, säger Maria Nöremark, som till vardags arbetar med smittskyddsfrågor på Statens veterinärmedicinska anstalt.

Hon efterlyser alltså vardagsförbättringar som skyddskläder och rengjord utrustning, men också att till exempel nyinköpta djur sätts i karantän tills man ser om de har några smittor.

– Detta är ingen ny kunskap, men av någon anledning är det inte alla som tillämpar detta. Det vore mycket intressant att gå vidare och se vad som motiverar djurägare att verkligen tillämpa bättre smittskyddsrutiner och vad de upplever som hinder, säger Maria Nöremark.

Gunnar Werthén driver en gård med 130 mjölkkor strax utanför Habo i Västergötland. Hit kommer många studiebesök, och även om han till exempel kräver skoskydd på besökarna så medger han att smittskyddet inom branschen nog kunde vara bättre.

– Det fuskas nog en hel del, tror jag. Ambitioner finns nog, men i praktiken är det sämre. Det kommer kanske reparatörer, elektriker och andra hantverkare som måste få gå in utan att behöva klä om varje gång de kommer, säger han.

Skulle man kunna göra mer, tycker du?

– Det skulle man säkert kunna göra och blir det nödvändigt får man väl göra det. Men hittills har det i alla fall för oss på nötkreaturssidan inte varit något större behov av det, säger Gunnar Werthén.

Daniel Rundqvist, Jönköping
daniel.rundqvist@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".