Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Industrifackens lönekrav får stöd

Publicerat måndag 15 mars 2010 kl 16.07
"Rimliga lönekrav."

En hotande konflikt i årets avtalsrörelse rycker närmare efter att industrins parter hittills inte lyckats närma sig varandra. Arbetsgivarsidan pekar på den djupa lågkonjunkturen som skäl att hålla igen med löneökningar, men fackens krav på högre löneökningar får nu stöd av ekonomer.

– De krav som industrifacken har på 2,5-2,6 procent för ett år, andra halvåret 2010 till och med första halvåret 2011, är ju egentligen inte så förskräckligt höga med tanke på att man ändå räknar med en produktivitetsökning på mellan två och tre procent för den perioden, säger Lennart Erixon, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet.

Så egentligen enligt teorin så ligger facken ganska nära verkligheten?

– Ja, om man tar hänsyn till produktivitetsutvecklingen är det inte några orimliga krav.

Ny teknik och effektiviseringar gör att produktiviteten i industrin ökar och höjs lönerna i motsvarande takt innebär det att företagens konkurrenskraft inte hotas av ökande lönekostnader.

Det skulle alltså inte skada samhällsekonomin i stort om lönerna höjdes en bra bit över de nivåer som arbetsgivarsidan föreslagit hittills, enligt Lennart Erixon, som under många år forskat kring den svenska modellen och produktivitetstillväxt.

Industrins parter är de som ska bilda normen i avtalsrörelsen, som andra delar av fack och näringslivet sedan har att följa.

Förutom att industrin blir allt effektivare och enligt facket alltså borde kunna betala mer i löner, beror det hårda tonläget i årets avtalsrörelse också på att industrifacken pressas hårt av andra delar av LO-rörelsen, till exempel inom handeln.

Där har krisen inte varit lika påtaglig, ekonomin snurrar på bra och där vill de anställda inte se ett normerande induistriavtal med allt för låga löneökningar som sedan blir riktmärke.

– I dag accepterar alla, även de som har varit kritiska inom LO, att industrin ska vara löneledande och då är det klart att man inte vill att industrin ska ligga för lågt. Av det följer också krav på industrins löntagarorganisationer att komma med rätt höga lönekrav även under en djup lågkonjunktur, säger Lennart Erixon.

Samtidigt visar studier att de centrala löneförhandlingarna allt mer spelat ut sin roll för hur den faktiska löneökningstakten ute på företagen ser ut, enligt professor Lennart Erixon.

I företagen handlar det mer om hur ekonomin går i stort och hur viktig personalens kompetens är. Det är något som för vissa grupper kan leda till betydligt större lönepåslag.

– Därför blir det lite grann ett spel för gallerierna, de här olika utspelen i avtalsrörelsen, säger professor Lennart Erixon.

Magnus Thorén
magnus.thoren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".