Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Vice riksbankschef Lars E O Svensson:

Talet om bostadsbubbla – ett hjärnspöke

Publicerat torsdag 18 mars 2010 kl 12.50
Lars E O Svensson hade helst sett att räntan var noll. Foto: Björn Larsson Ask/Scanpix.

Risken för en svällande bostadsbubbla i Sverige är ett hjärnspöke och nästan allt talar för att hushållen klarar av stigande räntor, säger vice riksbankschefen Lars E O Svensson som i dag deltog på ett seminarium om räntepolitiken i Stockholm.

– Det finns inga tecken på att vi nu har en bostadsbubbla i Sverige. Finansinspektionens noggranna utredning som kom för några veckor sedan visar ju väldigt tydligt att läget när det gäller huspriser, bostadslån och de realekonomiska effekterna av fall i bostadspriserna är mycket mindre än man skulle kunna befara, säger Lars E O Svensson.

Du talar om "hjärnspöken" när man pekar på att belåningsgraden har ökat väldigt kraftigt och huspriserna har stigit. Vad menar du med det?

– Jag tycker att medierna har överbetonat riskerna med huspriserna.

Den rekordlåga reporänta vi har just nu kunde gott och väl ha pressats ner hela vägen till noll, menar Lars E O Svensson, som vid flera tillfällen reserverat sig mot Riksbankens beslut att hålla kvar den viktigaste styrräntan, reporäntan, på 0,25 procent.

Han hänvisar också till beräkningar som visar att en nollränta kunde ha räddat så mycket som 16 000 ytterligare jobb i krisen.

Men vice riksbankschefen fick idag vid seminariet också mothugg av den tidigare kollegan och ledamoten i direktionen Irma Rosenberg.

Hon är tveksam till att om en noll ränta verkligen kunde ha skapat några ytterligare jobb och enligt henne borde Riksbanken i större utsträckning nu ta hänsyn till vilka negativa effekter hushållens ökande skuldsättning och de stigande bostadspriserna kan innebära.

– Jag har uppfattat diskussionen i Riksbankens direktion som att en del av de andra tycker att det blir för mycket stimulans. Utvecklingen med huspriser och skuldsättning har nämnts och jag tror att när man bedriver penningpolitik måste man fundera över de risker man själv skapar. Det är ju så att penningpolitiken påverkar priset på pengar, alltså räntan, i väldigt hög grad och även bostadsräntorna. Det måste man ta hänsyn till om man tror att det är en risk som byggs upp, säger Irma Rosenberg, som tidigare var vice riksbankschef fram till sista december 2008.

Magnus Thorén
magnus.thoren@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".