Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Två jordbävningar som drabbade så olika

Publicerat söndag 21 mars 2010 kl 18.01
Jordbävningen i Chile. Foto: Aliosha Marquez, Carlos Espinoza, Roberto Candia/Scanpix. Montage:SR.

Varför blev effekterna av jordbävningarna i Chile och Haiti så olika? I Chile dödades knappt 500, i Haiti omkring 230 000. Och det trots att det chilenska skalvet var flera hundra gånger kraftigare.

Jordbävningen i Chile var lång. Den började svagt och ökade långsamt i styrka. Vi hann titta på varandra, och inse att det här inte var vilket skalv som helst. Den halvminut vi sedan hade på oss räckte för de flesta till att söka upp en säker plats.

I Haiti, däremot, nådde skalvet sin maximala styrka inom loppet av ett par sekunder. Det fanns inga marginaler att ens inse att det var en jordbävning förrän katastrofen var ett faktum.

Dagens haitier har dessutom, till skillnad från chilenarna, ingen som helst vana av jordbävningar. Och de har än mindre lärt sig hur man ska bete sig i en sådan situation, medan chilenarna ända sen födseln har fått träning i vad man ska göra.

En annan skillnad var att jordbävningen i Haiti skedde just när mörkret började falla. Det gick en lång, ångestladdad natt innan något hjälparbete kunde komma igång, och då var det oftast för sent.

I Chile, däremot, kom skalvet strax innan gryningen. Det var dessutom fullmåne som gav en viss sikt när elnätet föll samman och även om det förekom en rad misstag, så kunde räddningsarbetet komma igång relativt snabbt.

I Haiti dog de flesta i hus som rasade samman. I Chile var det den efterföljande tsunamin som tog flest liv.

Och om inte de ansvariga inom den chilenska marinen på grund av rad oförsvarliga missförstånd hade upphävt tsunamivarningen, så hade antalet döda varit än färre.

Men viktigast av allt är ändå att Chile är ett relativt utvecklat land med hårda byggnormer, fram för allt med avseende på jordbävningsrisken. Nya byggnader i Chile ska vara byggda så att de klarar en jordbävning. Och de ganska få moderna byggnader, broar och vägar som ändå föll samman avslöjar mer än något annat att det fortfarande förekommer byggfusk och korruption.

I Haiti, däremot, är bara ordet byggnorm ett okänt begrepp.

En skillnad i utveckling, som också illustreras av att medan Chile anser sig kunna finansiera återuppbyggnaden med egna medel så är Haiti helt beroende av internationell hjälp.

Lars Palmgren, Santiago

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".