Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Massakern i Kongo den värsta på 23 år

Publicerat måndag 29 mars 2010 kl 07.20

Den massaker i Kongo-Kinshasa det rapporterats i de senaste dagarna var en av de värsta attacker som ugandiska rebellgruppen Herrens befrielsearmé, LRA, utfört under sin 23-åriga historia, enligt Human Rights Watch.

Vid massakern i december i fjol dödades mer än 300 människor. LRA:s attack var välplanerad. I Makombo-regionen i norra Kongo Kinshasa på gränsen mot Sudan pågick dödandet under flera dagar - fler än 300 människor dödades, många av dem var hackade till döds och av de 250 människor som förts bort, var många barn, enligt Human Rights Watch.

Men massakern i det otillgängliga Makombo blev känd först två veckor senare, genom den kongolesiska armén. FN underrättades i slutet av december, men genomförde undersökningar först i mars i år.

I 23 år har LRA spridit skräck bland civila i Uganda, i Kongo-Kinshasa, i Södra Sudan och Centralafrikanska republiken. Inte minst barn rekryteras som slavar och soldater. I byarna dödas och lemlästats civila.

Under december 2008 och januari 2009 genomförde LRA samtidiga attacker i Norra Kongo och i Södra Sudan - sammanlagt dödades närmare 900 människor och 160 barn fördes bort.

En av de bortförda från Södra Sudan var 22-åriga Teresa Tolo. Hon berättar för Ekot hur hon under tio månader hölls fången och tvingades se på vid attacker och hjälpa till vid plundringar. Hela tiden med fruktan för sitt liv från det intoleranta LRA.

LRA rörde sig genom Kongo, Centralafrikanska republiken och tillbaka till Sudan, där de till slut möttes av ugandiska trupper och Teresa Tolo kunde fritas.

Enligt FN består LRA idag av bara 250 man och dess ledare Joseph Kony är efterlyst av den Internationella brottmålsdomstolen i Haag. Men samtidigt håller FN på att dra sig tillbaka från Kongo.

För att inte fler civila offer ska krävas, säger Human Rights Watch att civila i området behöver särkilt skydd från FN. Dessutom behövs ett förnyat stöd från omvärlden för militära operationer i de berörda länderna. USA som redan stödjer Ugandas armé, har sagt sig vara villigt att öka det stödet.

Margareta Svensson
margareta.svensson@sr.se

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".