Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Migrationsverket brister i HBT-frågor

Publicerat torsdag 27 maj 2010 kl 06.23
1 av 2
Mikael Ribbenvik
2 av 2

Homo-, bi- och transpersoner som söker asyl i Sverige kan få olika beslut, beroende på vilken handläggare de har. Två rapporter visar att Migrationsverket saknar en tydlig bild av hur situationen för HBT-personer ser ut i olika länder.

Otydliga riktlinjer gör att det är svårt för handläggare att göra likvärdiga bedömningar.

– Det är klart att jag ser problem och det är därför jag har beställt rapporterna, säger Mikael Ribbenvik, rättschef på Migrationsverket.

Vad är det till exempel för problem ni har sett?

– Det främsta är nog den heteronormativa synen, att man i allmänhet utgår ifrån ett heteronormativt synsätt, säger Mikael Ribbenvik.

Rapporterna som externa konsulter gjort på uppdrag av Migrationsverket pekar på brister i den vägledning som finns tillgänglig för handläggare på Migrationsverket.

Eftersom tydliga riktlinjer saknas finns risken att handläggare måste göra en egen bedömning, bland annat om personens trovärdighet. För ofta berättar en person sent i en asylprocess om sin sexuella läggning.

Frågan är känslig eftersom det förkommer trakasserier och förföljelse av HBT-personer, alltså homo-, bi- och transpersoner, i många länder.

Men Migrationsverket har ingen tydlig bild av hur det ser ut i olika länder, någonting som också kritiseras.

Bristen på kvalitativ information leder till att informationen som finns tillgänglig är generell, oklar och bygger på fåtal och ouppdaterade källor.

I vissa fall saknas helt information, något som kan tolkas som att det inte förekommer några problem i landet.

Stig-Åke Petterson är asylhandläggare på RFSL och han har flera gånger hört om förföljelser. Hedersrelaterat våld är vanligt, men eftersom homosexualitet är förbjudet går det inte att få samhällets stöd. Han tar ett exempel från Irak.

– Där man tillfångatar kända homosexuella, misshandlar dem på olika sätt och slänger kroppen på sophögen, säger Stig- Åke Pettersson.

En man från Iran som Ekot talat med berättar att han fick höra från sin handläggare på Migrationsverket att det inte var någon risk för honom att återvända till Iran, trots rapporter om avrättningar av homosexuella.

Mikael Ribbenvik menar att Migrationsverkets brister inte äventyrar rättssäkerheten.

– Nej, det finns ju betydande rättsäkerhet i vår process. För det första är det flera personer som är inblandade sedan har vi ju hela domstolskedjan där man kan överklaga om man uppfattar ett beslut som felaktigt, säger Mikael Ribbenvik.

Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".