Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Parterna nöjda med avtal om bemanningsföretag

Publicerat fredag 4 juni 2010 kl 12.50

Trots stora motsättningar lyckades parterna i årets avtalsrörelse lösa frågan om inhyrd arbetskraft. Det står klart nu när de stora avtalen är klara.

Å ena sidan: Fackföreningsrörelsen som vill bromsa arbetsgivare som anlitar bemanningsföretag, istället för att återanställa. Å andra sidan: företagare som vill ha en mer flexibel arbetskraft.

Det borde ha bäddat för konflikter men båda parter är förvånansvärt nöjda i årets avtalsrörelse.

– Jag är nöjd att vi fått en reglering i avtal kring de här frågorna. Sedan får vi utvärdera när vi väl prövat reglerna, säger LO:s avtalssekreterare Per Bardh.

Christer Ågren, vice vd och ansvarig för arbetsgivarfrågor hos Svenskt näringsliv, är också positivt inställd till reglerna om bemanningsföretag i kollektivavtalen.

– De lösningar man har kommit överens om kommer med stor säkerhet att ge en positiv hantering av inhyrningsfrågor framöver.

I avtalsrörelsen har det utkristalliserats två sätt som kollektivavtalen regleras på när det gäller hur man får använda bemanningsföretag när företagen har sagt upp personal på grund av arbetsbrist.

Sätt nummer ett, som fackförbunden Seko och Kommunal bland andra, har valt är en förstärkt förhandlingsskyldighet för företagen.

Den träder in om företag vill anlita bemanningsföretag i mer än fem veckor efter att ha sagt upp personal på grund av arbetsbrist. Till slut kan det gå till en skiljedomstol om facket och företagen inte kommer överens.

Sätt nummer två, inskrivet i IF Metalls kollektivavtal, går ut på att företagen får betala tre månadslöner till den som blev uppsagd om de tar in personal från bemanningsföretag istället efter att den uppsagdas uppsägningstid har gått ut, vanligen 1 till 6 månader.

Men själva föremålet för regleringarna, bemanningsföretagen själva, tycker inte att regleringarna behövs överhuvudtaget.

– Vi tycker att de är helt onödiga. De har inte kunnat visa ett enda konkret fall där det här skulle ha varit fallet. Då har argumenten varit att vi måste reglera det här utifall det skulle hända någon gång i framtiden, säger Henrik Bäckström, förbundsdirektör Bemanningsföretagen.

– Men det är en konstig princip att man reglerar något för säkerhets skull. Då skulle man ju kunna tänka sig att man använder den regleringen på en massa andra delar i samhället, till exempel att du kanske kommer att köra 120 kilometer på vägen till Arlanda, då är det lika bra att vi drar körkortet i dag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".