Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
IPRED-LAGEN

Första Ipred-fallet drar ut på tiden

Uppdaterat fredag 4 juni 2010 kl 10.33
Publicerat fredag 4 juni 2010 kl 09.36
Bredbandsoperatören ser beslutet som en seger. Foto: Janerik Henriksson/Scanpix.

Bredbandsoperatören Ephone behöver ännu inte lämna ut identiteten på den person som hade en server med ljudböcker, och som flera ljudboksförlag misstänker har fildelat olagligt. Målet kan vara på väg till EU:s domstol - en process som kan ta åratal.

Både Ephone och de fem bokförlagen får möjlighet att yttra sig om det är nödvändigt att skicka det första Ipred-målet för förhandsavgörande i EU:s domstol, enligt beslutet i Högsta domstolen, HD.

I beslutet konstaterar HD att det råder viss osäkerhet om EU:s datalagringsdirektiv i det här fallet står i strid med bestämmelserna i den svenska upphovsrättslagen. Dessutom är det osäkert om bedömningen ska påverkas av att Sverige ännu inte genomfört direktivet.

"Svar på dessa frågor om tolkningen av datalagringsdirektivet är nödvändiga för att fatta beslut i saken", skriver HD.

Daniel Westman, fildelningsjurist vid Stockholms universitet, gör också bedömningen att Ephone-målet är halvvägs till Luxemburg efter HD:s beslut.

– Det måste man nog säga, det tror jag helt klart. Uppenbarligen har HD gjort någon preliminär bedömning och kommit fram till att det mesta lutar åt att frågan ska skickas till Luxemburg. Jag har aldrig hört talas om att man tagit fram utkast till frågor och att det sedan inte blivit något, säger Westman.

Bo Wigstrand, vd för Ephone, ser beslutet som en seger. Ephone har tidigare begärt att EU:s domstol i Luxemburg ska få möjlighet att bedöma frågan.

– Vi gör bedömningen att det nu är klart att den här frågan kommer att skickas till Luxemburg. Och om EG-domstolen tar upp det kommer det betyda att man får se över hur Ipredlagen används i Sverige, säger Wigstrand till TT.

Räknar du med att aldrig behöva avslöja identiteten på din kund för bokförlagen?

– Jag kommer att begravas med den. Man ska inte ta ut jättemycket i förskott men det här visar att man inte kan ha lagar där privatspanare ska göra den här typen av undersökningar. Det ska polisen göra, säger Wigstrand.

Magnus Nytell, vd för ljudboksförlaget Bonnier Audio, har lite svårt att förstå beslutet.

– Det är klart, det är en ny lagstiftning. Det är viktigt hur foten sätts ner åt olika håll eftersom det får effekter för framtiden. Vi tyckte det var ganska självklart att vi skulle få ut ip-adressen och att vi därmed kunde gå vidare, säger han till TT.

De fem bokförlagen förlorade i hovrätten men fick prövningstillstånd i Högsta domstolen i januari.

Kärnfrågan i hovrätten var om ljudböckerna på servern verkligen varit tillgängliga för allmänheten. Hovrätten ansåg att bokförlagen inte hade bevisat att allmänheten kunde komma åt ljudböckerna.

Målet är det allra första ärendet enligt Ipredlagen som infördes den 1 april i fjol. Bokförlagens anmälan lämnades in samma dag som Ipredlagen började gälla.

Ephone och ljudboksförlagen ska ge sina svar till HD före den 5 juli. Om frågan sedan skickas vidare till EU:s domstol kan det ta lång tid, möjligen flera år, innan frågan slutligen avgörs.

TT

Fakta om Ipred

Ipred-lagen trädde i kraft den 1 april 2009. Den baseras på ett EU-direktiv från 2004, benämnt IPRED, vilket är en förkortning av Intellectual Property Rights Enforcement Directive.

Lagförslaget väckte stort motstånd i riksdagen, vilket ledde till att det skrevs om och fler aändringar gjordes innan det röstades igenom den 25 februari 2009.

Lagen ger en upphovsman eller rättighetsinnehavare möjlighet att begära informationsföreläggande enligt intrångsundersökning. Även branschorganisationer på olika områden kan ha rätt att kräva detta.

Det innebär att rättighetsinnehavare kan begära domstolsbeslut på att internetoperatörerna ska lämna ut uppgifter om IP-adresser och vilket internetabonnemang som IP-adressen tillhör.

Domstolen ska göra en avvägning om skälen uppväger den skada som åtgärden innebär för den som drabbas. Uppladdning av upphovsrättsskyddat material eller omfattande nedladdning av detsamma har ansetts som tillräckliga skäl - däremot inte nedladdning av ett fåtal verk.

Personen kan också bli polisanmäld om man anser att det handlar om brottslighet i större skala.

Ett år efter att lagen trädde i kraft hade den ännu inte lett till några fällande domar som inte överklagats.

Kort efter att lagen trätt i kraft uppgavs internettrafiken ha minskat kraftigt - något som dock inte fullt kunnat beläggas. Sedan dess har dock trafiken ökat igen och är nu större än innan Ipred-lagen infördes.

Däremot så har den olagliga fildelningen minskat, vilket också kan bero på att fler lagliga alternativ lanserats, som exempelvis Spotify. En Sifo-undersökning som kom den 1 april i år visar dock att den olagliga fildelningen återigen ökar, men från en lägre nivå än tidigare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".