Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Språket stridsfråga i Belgiens val

Publicerat lördag 12 juni 2010 kl 13.10
Många partier att rösta på.

I morgon går Belgien till val. Valet utlöstes av en regeringskris som i sin tur bottnar i hur valdistrikten ska delas in mellan regionerna franskspråkiga Vallonien och Flandern där flamländska är huvudspråket.

Ekot åkte till Hoeilaart - en av de flamländska kommunerna striden handlar om. Och det är bara en kort tågresa från franskspråkiga Bryssel till Hoeilaart, En resa från storstad till idyll. I kanten av den stora parken finns ett sagoliknade slott och här håller borgmästaren till.

Borgmästaren heter Tim Vandenput och han hoppas på att det i framtiden inte längre ska vara tillåtet att i hans kommun rösta både på franskspråkiga vallonska partier och flamländska partier. Striden som fällde regeringen handlar just om att bara tillåta flamländska partier i ett 30-tal kommuner. I resten av Belgien, med undantag av Bryssel, är flamländskt eller vallonskt det som gäller.

Att de franskspråkiga skulle förlora en del av sin rösträtt spelar ingen roll, enligt liberalen Vandenput. Det är de geografiska gränserna som ska avgöra. Att låta de franskspråkiga komma i majoritet i flamländska Hoeilaart vore, enligt Vandenput, lika med en annektering.

Enligt Tim Vandenput räcker det med att det finns olika politiska partier att rösta på. Men i Flandern ska det bara finnas flamländska partier.

I Hoeilaart är det också så att den som kan flamländska eller säger sig vara redo att lära sig språket har lättare att få köpa hus.

– Det är ingen lag men i praktiken en regel, säger Tim Vandenput.

När Tim Vandenput sedan går ut för att valkampanja bland torghandlarna är det ingen som talar om språkstrid. Det handlar mer om vägbyggen och andra vardagsproblem.

Det visar sig också att en belgisk valkampanj på två punkter skiljer sig från svensk stil: Den första gäller att borgmästaren kindpussar i stort sett varje kvinna han möter. Den andra är att i den belgisk valkampanj ingår en barrunda med ett antal öl.

Och trots språkstrid är det inga problem att beställa en öl på franska.

Belgien och politiken

Inga nationella partier finns. I Flandern röstar väljarna på flamländska partier, i Vallonien på franskspråkiga. Endast i Brysselregionen är det möjligt att välja mellan båda.

I opinionsmätningar ligger separatistiska N-VA bäst till i Flandern, följt av nuvarande premiärministern Yves Letermes kristdemokratiska CD & V. Även högerextrema Vlaams Belang och Lijst Dedecker har klart separatistiska agendor.

I Vallonien leder socialdemokratiska PS före liberala MR och det gröna Ecolo. De franskspråkiga partierna gillar inte de flamländska separatistidéerna.

Den federala regeringen ansvarar bland annat för utrikespolitik, rättsväsende, försvar och socialförsäkringssystem.

Drygt tio miljoner människor bor i landet. Sex miljoner i Flandern där man talar nederländska, tre miljoner i det fransktalande Vallonien och runt en miljon i Brysselområdet. Det finns även en liten tysktalande grupp.

TT

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".