Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Sverige kan tvingas betala tillbaka jordbruksstöd

Publicerat söndag 13 juni 2010 kl 16.01

EU-kommissionen underkänner Jordbruksverkets tolkning av reglerna för en del av jordbrukarstödet och förhandlar just nu med Jordbruksverket om hur mycket av de felaktigt utbetalade pengarna som Sverige ska betala tillbaka till EU:s jordbruksfond. Det handlar om många hundra miljoner kronor.

Sverige kan tvingas betala tillbaka flera hundra miljoner kronor i jordbruksstöd till EU.

EU-kommissionen har underkänt den svenska definitionen av vad som räknas som betesmark vilket innebär att många jordbrukare under flera år har fått bidrag som de nu kanske måste betala tillbaka.

Reine Åstenius utanför Askersund är en av dem.

– Ja, det är ju inte bra på nåt vis egentligen, för går man in i ett avtal, så tycker jag att bägge parter ska hålla det avtalet som är skrivet från början och inte göra ändringar under den perioden. Men det är ju så de gör i dag. De kan göra ändringar men inte jag, säger han.

Det är stödet som utbetalats under de fyra åren 2005 till och med 2008, som EU underkänt, och där man nu förhandlar om återbetalningar mellan jordbruksverket och EU-kommissionen. Totalt fick Sverige 36 miljarder kronor i jordbrukarstöd från EU under de åren, men det blir antagligen bara ett par procent som Sverige kommer att tvingas tillbaka. Det innebär ändå åtskilliga hundra miljoner kronor.

Enligt Eu-kommissionen, som var på revisionsbesök i Sverige 2007, håller en stor del av den svenska jodbruksmarken inte måttet. På en del ställen växer där för många träd och på andra är den för karg, då ger den dålig avkastning som betesmark. Den nya tolkningen av vad som avses med betesmark får också betydelse för stödet i framtiden. Birgitta Ek är chef för stödavdelningen på Jordbruksverket.

– Det innebär att många av våra traditionella betesmarker, enligt kommissionens uppfattning, inte kan utgöra grund för EU-stöd, säger Birgitta Ek.

De senaste två åren har Jordbruksverket inventerat all jordbruksmark i Sverige och kommit fram till att cirka 70 00 hektar är av det slag som EU anser inte borde ha varit bidragsgrundande. EU-kommissionen kräver att Jordbruksverket omprövar besluten, det rör sig om enorma mängder ärenden.

– Storleksordningen 200 000 ansökningar per år som vi går igenom nu.

200 000 gånger fyra då?

– Ja, det är det är frågan om, säger Birgitta Ek.

Reine Åstenius, och alla andra jordbrukare som fått stöd för betesmark mellan åren 2005 och 2008, kommer att få vänta på besked om eventuella återbetalningskrav. Först ska Jordbruksverket bedöma om deras mark är stödberättigad, sedan skickas ärendena vidare till länsstyrelserna, som prövar om den enskilde lantbrukaren måste betala tillbaka pengar eller ej. Hur lång tid det här kommer att ta, det är det ingen som vet i dag.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".