Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Obligatorisk a-kassa kan bli het valfråga

Publicerat måndag 21 juni 2010 kl 06.12
Enligt Arbetslöshetskassornas samorganisation skulle det inte bli fler arbetslösa som fick ersättning med en obligatorisk försäkring än med nuvarande regler. Foto: Staffan Löwstedt/ Scanpix.

Om arbetslöshetsförsäkringen ska vara obligatorisk eller inte ser ut att bli en het valfråga. De borgerliga är för, oppositionen emot. I dag får ungefär hälften av dem som är öppet arbetslösa a-kassa, enligt Arbetsförmedlingen.

Enligt Melker Ödebrink, kanslichef på Arbetslöshetskassornas samorganisation, skulle det dock inte bli fler med en obligatorisk försäkring.

– Försäkringen är obligatorisk och allmän, alla omfattas av försäkringen, men man måste uppfylla arbetsvillkoret. Ändrar man inte det spelar det ingen roll om man kallar den obligatorisk eller allmän för det är lika många som står utan ersättning, säger han.

Redan i dag får de som inte är med i någon a-kassa ett grundbelopp från Alfa-kassan om de arbetat i minst tolv månader när de blir arbetslösa.

Så länge inte villkoren ändras spelar det alltså ingen roll om det blir obligatoriskt för alla måste vara med och betala. Det blir ändå inte fler som får ersättning från försäkringen.

– Däremot blir det ett antal människor som får inkomstrelaterad ersättning, alltså en högra ersättning än tidigare. Men den stora gruppen som står utanför och som inte får någon ersättning alls påverkas inte av en allmänförklaring eller obligatorium om inte regelverket ändras, säger Melker Ödebrink.

Innan den borgerliga regeringen ändrade villkoren för att få arbetslöshetsersättning var det ungefär 70 procent av de öppet arbetslösa som fick ersättning. Nu har andelen fallit till 50 procent.

Tidigare fick exempelvis ungdomar a-kassa om de inte fick jobb efter avslutad utbildning.

– En förändring som betydde väldigt mycket var ju att man tog bort det så kallade studerandevillkoret. Sedan har man ju höjt arbetskravet. Man ska i dag ha jobbat 80 timmar per månad i sex månader för att få ersättning. Tidigare var det 70 timmar. Det har betydelse framför allt om man jobbar halvtid och runt det antalet timmar per vecka.

Samtidigt har ju ungdomsarbetslösheten också ökat. Är det inte det som syns i den här kurvan?

– Ja, det är möjligt att det slår igenom, men jag tror inte att det är hela förklaringen. Långt därifrån. Den stora delen i detta är att arbetslösa i stor omfattning inte uppfyller arbetsvillkoret, säger Melker Ödebrink.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".