Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

RFSL kräver lagskydd för transpersoner

Publicerat onsdag 28 juli 2010 kl 03.00
RFSL kräver att transpersoner ska skyddas av lagstiftningen om hatbrott. Foto: Ida Eklund /Scanpix

Transpersoner, det vill säga personer med könsöverskridande identitet, som utsätts för hatbrott riskerar att falla mellan stolarna eftersom de inte nämns i lagen.

Och därför måste hatbrottslagstiftningen skrivas om, det säger Ulrika Westerlund som är förbundsordförande för RFSL.

– Vi driver frågan för att säkerställa att transpersoner får det skydd som lagstiftaren har tänkt, säger Ulrika Westerlund.

Hatbrott är en samlad beteckning på brott där motivet har varit att kränka en person på grund av ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. RFSL har i många år efterlyst att även så kallade transpersoner, det vill säga personer som har könsöverskridande identitet, ska inkluderas i texten. Idag finns de bara med i lagens förtexter.

Den som döms för ett brott med hatbrottsmotiv kan få strängare straff. Men RFSL är rädda för att brott med hatmotiv mot till exempel transvestiter och andra transpersoner ibland blir osynliga.

– Vi är rädda för att transpersoner faller mellan stolarna för att enskilda domstolar inte är så insatta i lagens förarbeten missar att paragrafen om hatbrott kan användas för transpersoner, säger Ulrika Westerlund.

Folkpartiet kommer idag föreslå en nationell handlingsplan för att med olika åtgärder bekämpa hatbrott och en del i förslaget är att förtydliga hatbrottslagen till transpersoners fördel.

– Det är alltid viktigt att i lagstiftning vara så specifik som möjligt därför att lagstiftning annars kan kringgås. Det är också viktigt att uppmärksamma att det finns en grupp personer i vårt samhälle som varken är bi- eller homosexuella utan som har en annan könsidentitet än den som vi anser att de har, säger Nyamko Sabuni, folkpartistisk integrations- och jämställdhetsminister.

Thomas Bodström, socialdemokratisk ordförande i riksdagens justitieutskott, välkomnar en omformulering av lagstiftningen - om den visar sig behövas:

– Ja det är ett sätt men vi måste också utvärdera den lagstiftning som finns, det allra viktigaste är att använda den lagstiftningen.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".