Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Hemliga personuppgifter allt vanligare

Publicerat torsdag 30 september 2010 kl 04.09

Fackförbundet Jusek vill göra det möjligt för alla som arbetar inom rättsväsendet att få skyddade personuppgifter, även om konkreta hot saknas. Trenden att allt fler svenskar begär och får hemliga personuppgifter på grund av sitt arbete håller i sig, särskilt inom rättsväsendet.

Jenny Segeljakt, sektionschef på folkbokföringskontoret i Stockholm, märker att arbetsgivarna blivit bättre på att agera när någon i personalen är hotad eller trakasserad.

– De är bättre i dag på att jobba med det förebyggande arbetet. Det kan förklara en del av ökningen av de här ärendena. Så att innan en incident inträffar så kan man jobba förebyggande och se till att personen blir skyddad.

Säkerheten för anställda inom rättsväsendet har åter kommit i fokus efter att en domare i Malmö avgått från en rättegång på grund av hot.

Generellt sett ökar antalet personer med skyddade personuppgifter med runt sex procent varje år i Sverige. Förra året handlade det totalt om närmare 13 000 personer vars adressuppgifter stannar hos myndigheter eller inte ens syns där.

Och trenden håller i sig. I Stockholm som handhar en tredjedel av alla dessa ärenden i landet har det blivit något fler även i år. Och andelen av dem ärenden som rör skydd på grund av personens arbete, främst inom rättsväsendet, ser ut att ha stigit från 30 procent till närmare 40 procent hittills, enligt Jenny Segeljakt.

Och många kan behöva skydd under långa perioder.

– Det kan vara att man är utsatt för allvarliga hot eller liknande och kanske måste vara skyddad i fem, tio år innan hotet klingar av.

Fackförbundet Jusek vill nu se en möjlighet att kunna erbjuda alla inom rättsväsendet en möjlighet att sekretessmarkera sina personuppgifter, utan att det redan föreligger ett konkret hot. Främst för åklagare, domare och poliser. Något som de vill att regeringen utreder exakt hur det skulle kunna bli verklighet. Oscar Strömblad är Juseks ordförande för åklagarsektionen.

– I dag är det ofta så att det måste finnas ett hot innan man kan få en sekretessmarkering. Då blir det ett problem, uppgifterna finns redan ute och skyddet blir mindre verkningsfullt.

Jenny Segeljakt har svårt att svara på hur det skulle fungera, men hon anser att det är jobbigare att leva med skyddade identitetsuppgifter, än vad många tror.

– Till exempel kan ett försäkringsbolag inte veta var du bor, och det kan vara väsentligt för vilken premie du ska få, säger Jenny Segeljakt.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".