Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
ADVOKATSAMFUNDET:

"Hemliga personuppgifter påverkar öppenheten"

Publicerat torsdag 30 september 2010 kl 11.59
Anne Ramberg

Fler och fler som arbetar inom rättsväsendet begär skyddade personuppgifter, det gäller främst åklagare och domare. Det här är en komplicerad fråga eftersom det påverkar öppenheten i rättssamhället, säger Anne Ramberg, Advokatsamfundets generalsekreterare.

– Samhällets utmaning är att möta de här hoten utan att för den skull offra öppenheten i samhället.

– Sedan får man inte vara naiv, utan man måste också vara vän med verkligheten i den meningen att om man effektivt kan skydda rättsväsendets företrädare på många sätt som ändå inte inkräktar på de demokratiska rättigheterna, får man vara beredd att betala det priset ibland.

Problemen med hot och trakasserier för advokater är inte lika stora som för åklagare och domare, men ändå allvarliga, säger Ann Ramberg.

Framför allt är det hot via internet och mejl som ökar, och en stor enkät är just nu ute bland samfundets medlemmar för att få en tydligare bild av hur det ser ut.

Trenden att allt fler svenskar får hemliga personuppgifter på grund av sitt arbete fortsätter, särskilt inom rättsväsendet.

Fackförbundet Jusek vill nu se en förenkling, att alla inom rättsväsendet ska kunna sekretessmarkera sina personuppgifter, utan att det redan föreligger ett konkret hot.

Främst är det offentligheten via olika sidor på nätet, adressuppgifter och liknande, man vill göra något åt, utan att de anställdas privatliv blir för inskränkt, säger Juseks ordförande för åklagarsektionen, Oscar Strömblad.

– Vi vill gärna hitta en medelväg, lagstiftningsmässigt också, där man kan förändra det här så att man kan få ett visst skydd men som kanske inte är så pass ingripande för den enskilde.

Jusek planerar att kräva en statlig utredning hos regeringen som ska titta på hur en sådan lagstiftning kan se ut.

Barbro Jönsson, som utsattes för ett sprängattentat när hon arbetade som åklagare 2007, och nu lever under det starkaste personuppgiftsskyddet, håller med om att möjligheten till en slags medelväg vore det bästa.

– I stor utsträckning skulle det handla om att man inte skulle bli så lättillgänglig på nätet och liknande, men att den som då har det för säkerhets skull ändå skulle kunna kommunicera med landsting, skolmyndigheter och liknande, utan att det ska var ett himla elände varenda gång.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".