Unikt åtal om folkrättsbrott i Sverige

I dag väcks åtal mot en 43-årig man från Bosnien Hercegovina, gripen i Sverige tidigare i år misstänkt för bland annat grovt folkrättsbrott. Det är ett unikt åtal för svenskt rättsväsende, och svensk lagstiftning är ännu inte anpassad fullt ut för krigsförbrytelser, menar Mark Klamberg, doktorand i folkrätt vid Stockholms Universitet.

Publicerat tisdag 5 oktober 2010 kl 04:00
Uppdaterat, tisdag 5 oktober 2010 kl 06:56

– Den är föråldrad, den är mer än 20 år gammal och det har hänt väldigt mycket. Det orsakar svårigheter för åklagare, domstol och även den åtalade med exakt vad som är brottsligt i det här folkrättsbrottet, eftersom det är formulerat på ett ganska svepande sätt, säger Mark Klamberg.

Det enda tidigare svenska fallet som finns gällande folkrättsbrott rör den livstidsdömde Jackie Arklöv, som bland annat torterat krigsfångar i Bosnien-Hercegovina. Men han erkände i tingsrätten, medan den nu tilltalade fortfarande nekar till samtliga anklagelser.

43-åringen som greps i januari efter en långvarig förundersökning av Rikskriminalens krigsbrottskommission, är i dag svensk medborgare, men kommer från forna Jugoslavien. Där tjänstegjorde han för 18 år sedan som lägervakt i ett fångläger i Bosnien-Hercegovina, där bosnienserber hölls fångna.

Misstankarna om krigsförbrytelser gäller grova överträdelser av Genèvekonventionerna, och han ska bland annat ha medverkat i olagliga frihetsberövanden av civila, våld och tortyr. Och han misstänks även för mord, människorov och medhjälp till människorov.

I svensk lagstiftning har man bara reglerat krigsförbrytelser och folkmord, inte brott mot mänskligheten. Och det här kan påverka vilka brott som åklagaren väljer att väcka åtal för, säger Mark Klamberg.

– Man skulle kunna tänka sig att åklagaren väljer att inte åtala honom för en del gärningar som den misstänkte begått, för att det är svårt att passa in dem i den svenska lagstiftningen.

– Vi har ju förbundit oss genom olika internationella överenskommelser att åtala den här typen av gärningar, och det vore oerhört pinsamt om man inte kan åtalas för samtliga av de gärningar som finns med i den internationella brottmålsdomstolens stadga.

Så länge som den svenska Krigsbrottskommissionen funnits i sin nuvarande form, sedan mars 2008, har förundersökningen mot mannen pågått. Där tar man emot 20-30 anmälningar från Migrationsverket varje år rörande krigsförbrytelser. Och i april i år greps ytterligare en man misstänkt för grovt folkrättsbrott i slutet av 1990-talet. Då i Kosovo.

Om fler gripanden är förestående är inget som Rikskriminalpolisen kan kommentera i nuläget, men enligt Anders Wretling vid Rikskrim pågår ett tiotal förundersökningar.

Skriv ut

Dela