Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Svensk åtalad för tortyr i fångläger

Uppdaterat tisdag 5 oktober 2010 kl 16.15
Publicerat tisdag 5 oktober 2010 kl 10.30
1 av 2
Del av fånglägret i Bosnien-Hercegovina. Bild från Rikskriminalpolisens förundersökning.
2 av 2
Inuti fånglägret i Bosnien-Hercegovina. Bild från Rikskriminalpolisens förundersökning.

Anklagelser om tortyr och annan omänsklig behandling riktas i dag mot en 43-årig svensk medborgare i ett unikt åtal om krigsförbrytelser i Bosnien-Hercegovina. Mannen ska bland annat ha gjort sig skyldig till tortyr i ett fångläger, berättar kammaråklagare Magnus Elving.

– Det handlar i grunden om mänskligt lidande, och upprättelse för mänskligt lidande. Civilpersoner rycktes upp från sina hem, tvingades på flykt, många mördades, en del togs till fånga, säger Elving.

I ett av fånglägren i Bosnien-Hercegovina ska den nu åtalade 43-åringen ha varit fångvaktare. Enligt åklagare Magnus Elving ska han i lägret ha utsatt människor för tortyr, omänsklig behandling och kränkningar av olika slag.

43-åringen tillhörde ett kroatisk paramilitär styrka kallad HOS. I lägret fanns 228 bosnienserbiska fångar under 1992.

– De frihetsberövade personerna, det var alltså bosnienserber, behandlas illa av HOS-vakter. De levde under svåra förhållanden. De hade sovplatser på betonggolv, bodde trångt. De fick inte tillräckligt med mat, de gick ner i vikt. De kunde inte sköta sin hygien, de tvingades använda en hink, som stod öppet i de här utrymmena där de hölls fängslade.

43-åringen åtalas misstänkt för grovt folkrättsbrott och människorov. I den omfattande utredningen har många vittnen förhörts på olika håll i världen. 28 målsäganden kommer att finnas i den kommande rättegången som inleds den 13 oktober. Åklagaren tror på en lång rättegång på minst fem månader.

Utredningen, som letts av polisens Krigsbrottskommission, har varit annorlunda på många sätt, säger sektionschefen Anders Wretling:

– Det är händelser som inträffat för väldigt längesedan. Det är vittnen och målsägande som varit spridda i stora delar av världen. Det finns ingen teknisk bevisning oftast.

– Det är det första fallet av den här typen som svensk polis har utrett, säger Anders Wretling.

Varför ska en misstänkt krigsförbrytare från forna Jugoslavien åtalas i Sverige?

– Budskapet är glasklart från Rikspolischefens sida, Sverige är ingen fristad på det här området. Vi har ett tydligt uppdrag, finns den här typen av kriminella i landet så ska vi söka upp dem och lagföra dem, säger Anders Wretling.

Enligt åklagaren har den misstänkte 43-åringen gjort vissa medgivanden, bland annat att han varit på platsen i södra Hercegovina vid tiden för de misstänkta brotten.

43-åringens försvarare, advokat Ola Salomonsson, säger till Ekot att hans klient förnekar brott. Mannen medger dock att han har varit vakt i lägret i södra Hercegovina vid tiden för de misstänkta brotten.

43-åringen förnekar brott men medger att han varit soldat och lägervakt, enligt hans försvarare advokat Ola Salomonsson. Den muntliga bevisningen åtalet bygger på är tveksam, säger han:

– Deras version kan ju färgas av deras etniska bakgrund. Han är muslim, det får man beakta. I någon mån får man filtrera de här uppgifterna.

Med vilken känsla går du in i den här rättegången?

– Med engagemang, med förhoppning om att jag kan hjälpa den här mannen, som jag vill påstå vid tiden för gripandet levde ett traditionellt familjeliv. Så det här är en tragik inte bara för honom utan för en hel familj, säger Salomonsson.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".