Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Nobelpriset i fysik till Geim och Novoselov

Uppdaterat tisdag 5 oktober 2010 kl 17.34
Publicerat tisdag 5 oktober 2010 kl 12.30
1 av 2
Andre Geim och Konstantin Novoselov. Foto: Manchester University, Sciencewatch.com.
2 av 2
Det prisbelönta materialet grafen. Grafik: Liv Widell / Sveriges Radio.

Andre Geim och Konstantin Novoselov, båda födda i Ryssland, får årets Nobelpris i fysik. De får priset för sin upptäckt av materialet grafen som är supertunt, superstarkt, supertätt och osynligt.

Den rysk-nederländske professorn Andre Geim första reaktion var något oväntad.

– Åh nej, mitt liv kommer aldrig att bli det samma, sade han när Nobelkommittén ringde upp honom under presskonferensen i dag. 

Geim sade också att han tycker att det finns två sorter pristagare. De som slutar jobba när de fått Nobelpriset. Och de som tror att andra tänker att de fått priset av misstag, därför jobbar stenhårt och blir galna inom två år.

– Men jag tänker bara jobba på som vanligt, säger Geim.

Materialet grafen som Geim och Novoselov nu får priset för är det tunnaste och samtidigt det starkaste materialet. Det leder elektricitet lika bra som koppar, men är så tunt att det nästan är helt genomskinligt.

Samtidigt är det så tätt att inte ens den minsta gasatomen kan ta sig igenom.

Geim och Novoselov fick fram grafenet ur en bit grafit, samma ämne som finns i blyertspennor. De lyckades få fram en atomtunn flaga med hjälp av vanlig tejp och det visade sig att materialet var stabilt.

Grafen väntas spela en stor roll i framtiden, inte minst inom elektroniken. Grafentransistorer förväntas till exempel bli mycket snabbare än dagens transistorer, vilket kan ge ännu effektivare datorer.

Grafen kan också göra plaster elektriskt ledande samt värmetåliga.

Materialet grafen beskrevs för första gången i ett oktobernummer av vetenskapstidskriften Science 2004. Artikeln framkallade en febril verksamhet bland forskargrupper över hela världen.

Dels möjliggjorde upptäckten nya experiment kring fysikteoriernas grunder, dels lockade otaliga praktiska tillämpningar.

Eftersom grafen både släpper igenom ljus och leder ström lämpar sig materialet till att användas i exempelvis genomskinliga pekskärmar, ljuspaneler och kanske solceller.

Materialets hållfasthet kan utnyttjas i nya superstarka material som samtidigt kan bli tunna och elastiska. Satelliter, flygplan och bilar skulle i framtiden kunna byggas med hjälp av de nya materialen.

Geim jämför själv grafen med plast och menar att det supertunna grafenet kommer att förändra tillvaron som plasten gjorde när den kom.

Ingemar  Lundström som är ordförande i nobelpriskommitten. Han håller  med.

– Kombinationen av grafen och plast kommer att vara en revolution.

Jonas Fredén, Ekot - TT

Konstantin Novoselov är född 1974 i Ryssland. Han är brittisk och rysk medborgare, verksam som professor och Royal Society Research Fellow vid brittiska University of Manchester.

Professor Andre Geim är nederländsk medborgare född 1958 i Ryssland. Han är bland annat verksam vid samma universitet som sin medpristagare. De båda delar på tio miljoner svenska kronor.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".