Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Brister i vården leder till risk för ny infarkt

Uppdaterat onsdag 6 oktober 2010 kl 12.12
Publicerat onsdag 6 oktober 2010 kl 03.00
Enligt Hjärt-lungfonden brister sjukvården i uppföljningen efter en infarkt, till exempel handlar det om att sjukhusen inte följer upp patientens medicinering tillräckligt bra och på många håll erbjuder man inte tillräckligt bra fysiska aktivitetsprogram. Foto: Bertil Ericson/Scanpix.

Tusentals hjärtinfarktspatienter riskerar att få en ny infarkt på grund av brister i vården. En betydande andel av alla som fått en hjärtinfarkt i Sverige har för dåliga värden ett år efteråt och riskerar därför en ny infarkt.

Infarktsresultaten framkommer i en rapport från Hjärt-lungfonden som presenteras i dag. En orsak är, enligt Hjärt-lungfonden, att den uppföljande vården brister på många sjukhus i landet.

Men Anders Källgren, som fick en hjärtinfarkt i mars i år, är nöjd med den hjälp han har fått från Akademiska sjukhuset i Uppsala, och i dag vet han mer om hur han ska ta hand om sin hälsa.

– Jag har gått ner ett antal kilon, jag äter ny kost, motionerar mer, äter mer medicin än förut och jag har insett att det finns en tidsgräns för hur länge man lever, säger han.

Anders Källgren som är en av runt 36 000 svenskar som drabbas av en hjärtinfarkt varje år, lever i dag ett hälsosammare liv som förhoppningsvis skonar honom från en ny infarkt.

Men Hjärt-lungfondens nya rapport visar att en betydande del av alla hjärtinfarktspatienter riskerar att drabbas en gång till just på grund av för dåliga värden. Till exempel har en tredjedel för höga värden av farligt kolesterol och för högt blodtryck och nästan 60 procent rör på sig för lite, ett år efter infarkten.

– Det är fortfarande så att vi ligger ganska illa till vad gäller många av de viktiga riskfaktorerna i Sverige. Vi har höga blodfetter, vi har högt blodtryck, och vi rör oss alldeles för lite, säger Jan Nilsson, ordförande i hjärt-lungfondens forskningsråd.

Det beror enligt Hjärt-lungfonden mycket på att sjukvården brister i den uppföljande vården. Det handlar enligt Hjärt-lungfonden till exempel om att sjukhusen inte följer upp patientens medicinering tillräckligt bra, vilket kan påverka just blodtryck och kolesterolhalt, och på många håll erbjuder man inte tillräckligt bra fysiska aktivitetsprogram.

– Det är här man nu måste jobba, för att människor inte ska komma tillbaka till sjukvården med en ny hjärtinfarkt. Då måste man få till det här med förebyggande åtgärder efter en infarkt, säger Ulrica Klettner som är informationschef vid Hjärt-lungfonden.

Men Maj-Lis Hellénius som är överläkare på livsstilsmottagningen vid Karolinska universitetssjukhuset i Solnas hjärtklinik, menar att även patienterna själva har ansvar för sin egen hälsa.

– Jag tycker att det är ett delat ansvar, för att om jag som läkare skriver ut en medicin som man kanske ska ta livet ut, så har jag också ett ansvar för att följa upp att de dels tar medicinerna, att det fungerar och får avsedd effekt, att det inte ger biverkningar, men naturligtvis är det patientens ansvar också, säger hon.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".