Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Nobelpriset

Liu Xiaobo får Nobels fredspris

Uppdaterat fredag 8 oktober 2010 kl 14.15
Publicerat fredag 8 oktober 2010 kl 11.01
1 av 3
Liu Xiaobo på ett foto från 2007. Foto: Scanpix.
2 av 3
Polis hindrar journalister från att intervjua Liu Xiaobos fru Liu Xiu. Foto: Hanna Sahlberg/SR.
3 av 3
Demonstranter i Hong Kong framför ett plakat med den fängslade Liu Xiaobo. Foto: Vincent Yu/Scanpix.

Det blev den kinesiske regimkritikern, 58-årige litteraturprofessorn, Liu Xiaobo, som får motta årets Nobels Fredspris, för hans långa och icke-våldsamma kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina.

Xiaobo var förhandsfavoriten men frågan var bland annat om den norska Nobelkommittén skulle våga utmana den nya ekonomiska supermakten Kina. Kinas regering har flera gånger varnat kommittén och Norge för att dela ut priset till en oppositionell och påpekat att det skulle försämra kontakterna med Norge.

Liu Xiaobo dömdes i december förra året till elva års fängelse för "uppvigling", då han var en av undertecknarna som skrivit under den så kallade Charta08 – ett manifest med krav på omfattande politiska reformer i Kina. Där krävs bland annat flerpartisystem, mötes- och yttrandefrihet. 

Litteraturprofessorn Xiaobo är en av Kinas mest kända dissidenter. Han var bland annat aktiv redan för drygt 20 år sedan i samband med studentprostesterna vid Himmelska Fridens torg 1989. Protester som myndigheterna satte in soldater mot, med blodbad som följd.

– Liu Xiaobo har i mer än två decennier varit en stark talesman för grundläggande mänskliga rättigheter, och genom det stränga straff han har fått har Liu blivit den främsta symbolen för den breda marken för mänskliga rättigheter, motiverar den norska Nobelkommittén sitt beslutet.

Samtidigt skrädde inte Nobelkommittén med orden när kommitténs ordförande uppmanade Kina att som politisk och ekonomisk stormakt ta större ansvar för demokratiska och mänskliga rättigheter.

– Den norska nobelkommittén har länge menat att det finns ett nära samband mellan mänskliga rättigheter och fred. Dessa rättigheter är en förutsättning för den folkliga förbrödring som Alfred Nobel omtalade i sitt testamente, säger Nobelkommittén ordförande Thorbjörn Jagland.

Nobelkommittén framhåller att yttrande- och pressfrihet, organisations-, demonstrations- och mötesfrihet för medborgarna finns inskrivna i Kinas grundlag men att det i praktiken har visat sig vara kraftigt inskränkta rättigheter.

– Med Kinas nya status följer högre ansvar. Kina bryter mot flera internationella avtal som landet har undertecknat och bryter också mot bestämmelser om politiska rättigheter, säger Thorbjörn Jagland.

Kampen för mänskliga rättigheter bedrivs av många kineser. Liu Xiaobo har blivit den främsta symbolen för den kampen, konstaterar kommittén.

De här uttalandena och själva utnämningen väntas nu väcka starka reaktioner i Kina. Just nu pågår det så kallade valutakriget mellan USA och Kina, där den västliga stormakten bland annat kräver att Kina ska nedgradera sin valuta.

På senare tid har även EU höjt röster i samma riktning, vilket irriterar Peking. Norge är visserligen inte en EU-medlem, men i Peking noterar man säkert att det nu börjar ställas alt större krav på den nya ekonomiska stormakten.

Kina säger i en kommentar att valet av fredspristagare står i strid med Nobels principer. Kina varnar också återigen för att förbindelserna med Norge kommer att påverkas.

Många trodde att efter kritikstormen mot valet av USA:s president Barack Obama som pristagare skulle norska Nobelkommittén välja ett mindre kontroversiellt val i år.

Nobelkommitténs ordförande Thorbjörn Jagland, tidigare norsk statsminister och utrikesminister, betonar Nobelkommitténs oberoende ställning.

– Den norska Nobelkommittén är helt oberoende av regeringen och parlamentet. Vi förhåller oss till Alfred Nobels vilja och därför var det enkelt att reagera på vår övertygelse, säger Thorbjörn Jagland.

Priset delas ut i Oslo 10 december och sannolikt kommer inte den fängslade pristagaren att kunna vara med.

Kommentar: Fredspriset belyser bristen på mänskliga rättigheter

#text=4082912# allt mer börjat blunda för lyfts nu åter fram i den offentliga belysningen av den norska Nobelkommittén: Bristen på grundläggande mänskliga rättigheter i den växande ekonomiska giganten Kina, skriver Ekots Staffan Sonning.

Årets Nobelpristagare

Medicin/Fysiologi
Robert G. Edwards, för att ha skapat metoderna för provrörsbefruktning
#text=4067682#

Fysik
Andre Geim och Konstantin Novoselov, för sin upptäckt av materialet grafen
#text=4071666#

Kemi
Richard Heck, Ei-Ichi Negishi och Akira Suzuki, för forskning som har lett till bättre möjligheter att tillverka förfinade kemikalier.
#text=4074489#

Litteratur
Mario Vargas Llosa, peruansk författare, för hans knivskarpa bilder av individens motstånd, revolt och nederlag
#text=4078613#

Fred
Liu Xiaobo, fängslad regimkritiker, för hans långa och icke-våldsamma kamp för centrala mänskliga rättigheter i Kina
#text=4081863#

Ekonomi
Peter A. Diamond, Dale T. Mortensen och Christopher A Pissarides för "analysen av marknader med sökfriktioner".
#text=4089049#


#link=224571# – Sveriges Radios samlade material om Nobelpriset

#link=224591#

#link=225349# (ansvarar för fredspriset)

Tidigare fredspristagare

  • 2009: Barack Obama, USA, för skapandet av ett nytt klimat i internationell politik.
  • 2008: Martti Ahtisaari, Finland, för arbetet att nå fredliga lösningar på internationella konflikter.
  • 2007: Al Gore, IPCC, för skapandet och spridandet av kunskap om människoskapad klimatpåverkan.
  • 2006: Grameen Bank, Mohammad Yunus, Bangladesh, skapandet av ekonomisk och social utveckling med mikrokrediter.
  • 2005: IAEA, Mohamed el-Baradei, Egypten, för arbetet att förhindra att civil kärnkraftsutveckling används militärt.
  • 2004: Wangari Maathai, Kenya, Insatser för hållbar utveckling, demokrati och fred.
  • 2003: Shirin Ebadi, Iran, för arbetet med demokrati och mänskliga rättigheter, i synnerhet för barn och kvinnor, med fokus på Iran.
  • 2002: Jimmy Carter, USA, för arbetet att nå fredliga lösningar på internationella konflikter.
  • 2001: FN, Kofi Annan, Ghana, för arbetet med en fredligare och bättre organiserad värld.
  • 2000: Kim Dae-jung, Sydkorea, fredsarbete i Ostasien, speciellt arbetat med Nordkorea. 

Källa: Wikipedia

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min Lista".