Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/
Kommentar:

Fredspris belyser bristen på mänskliga rättigheter

Publicerat fredag 8 oktober 2010 kl 13.55

Det som världens länder allt mer börjat blunda för lyfts nu åter fram i den offentliga belysningen av den norska Nobelkommittén: Bristen på grundläggande mänskliga rättigheter i den växande ekonomiska giganten Kina.

Sedan ett par år är den offentliga kritiken mot Kina från andra länder nedtonad eller icke-existerande. Och anledningen är den globala ekonomikrisen.

Kinas ekonomisk-politiska roll i världen har växt dramatiskt under krisen: Med en nästan obruten tillväxt, fungerade Kina som draglok i en världsekonomi på väg mot katastrof.

Kinas jättelika valutareserv har dessutom gett landet rollen som världens bankir. Kina är exempelvis USA:s största långivare och är nu på offensiv runt om i världen för att erbjuda andra länder lånepengar för att finansiera de statliga skuldberg som byggts upp i kampen mot den ekonomiska krisen.

Man muckar inte med den som har pengarna!

Det senaste exemplet på Kinas nya styrka och omvärldens självpåtagna skygglappar mot övergreppen mot mänskliga rättigheter är toppmötet mellan EU och Kina tidigare i veckan.

Mötet blev närmast ett fiasko, där Kina vägrade att vika sig på någon av de punkter som EU helst ville diskutera. Presskonferensen efter mötet ställdes in, slutdokumentet innehåller allmänna formuleringar om de båda sidornas inställning. Och EU valde att inte ta med ett enda ord om mänskliga rättigheter i dokumentet.

När USA:s president Obama för ett knappt år sedan besökte Kina, blev han den förste amerikanske presidenten på 38 år som inte att tog upp de mänskliga rättigheterna under besöket. Han fick inte heller framträda i nationell TV, som sina företrädare.

Hans medieframträdande begränsades till en lokal-tv-sändning i Shanghai, där pålitliga partigängare var de enda som släpptes in i publiken. Dessutom censurerades hans framträdande. Obamas åsikter om vikten av ett fritt och ocensurerat Internet, klipptes helt sonika bort.

Kina har inför prisutdelningen varnat Nobelkommittén för att de diplomatiska förbindelserna med Norge skulle försämras om Liu Xiaobo fick priset. Och det tog inte många minuter förrän Kinas ledning fördömde valet.

Nobelkommittén har brutit mot fredsprisets grundläggande principer, förklarade Kinas regering i en skriftlig kommentar där det också konstaterades att de diplomatiska relationerna men Norge nu skulle försämras.

Den stora frågan är i vilken utsträckning fredspriset kommer att påverka Kinas internationella förhandlingsvilja i andra frågor. Relationen mellan Kina och många andra länder är redan ovanligt ansträngd.

Både USA och EU är allt mer kritiska till Kinas växelkurspolitik. De anser att Kina skaffar sig orättfärdiga fördelar i handeln med omvärlden med hjälp av en manipulerad växelkurs som gör Kinas varor konstlat billiga i världshandeln. Det ämnet var en av anledningarna till att toppmötet med EU havererade under veckan. Kina avvisade kraftfullt alla påtryckningar.

Redan i dag inleds möten med Internationella valutafonden och Världsbanken i Washington, där risken för ett valutakrig och handelskrig ska diskuteras.

Kinas valutakurs blir en av diskussionspunkterna. Och om en månad ska världens ekonomiska jättar samlas till toppmöte inom gruppen G20. Och inför det mötet har alltså EU bildat gemensam front mot USA.

Man kan med säkerhet konstatera, att Kinas förhandlingsvilja åtminstone inte har ökat med valet av Liu Xiaobo som fredspristagare.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".