Du måste aktivera javascript för att sverigesradio.se ska fungera korrekt och för att kunna lyssna på ljud. Har du problem med vår sajt så finns hjälp på http://kundo.se/org/sverigesradio/

Ingen landsbygdssatsning trots nya namnet

Publicerat söndag 10 oktober 2010 kl 06.00
En väg i närheten av Kuttainen, 23 mil norr om polcirkeln. Foto: Krister Larsson/Scanpix.

I veckan fick Sverige sin första landsbygdsminister. Det är tidigare jordbruksminister Eskil Erlandsson som har fått nytt namn på sitt departement. Men frågan är hur pass ny politiken blir.

– Det är väl mer för att ta ett helhetsgrepp omkring näring av verksamheter och jobben på den svenska landsbygden som departementet byter namn, säger Eskil Erlandsson.

Nej, någon ny portfölj har Eskil Erlandsson inte fått i samband med att han blev landsbygdsminister. Snarare handlar namnbytet om att förtydliga att hans uppdrag rymmer mer än bara jordbruk, som det förra namnet jordbruksminister gav sken av.

Inget tecken på en ny satsning på landsbygden alltså, trots att statsminister Fredrik Reinfeldt i regeringsförklaringen i tisdags betonade att hela Sverige ska växa, som han uttryckte det.

Det sade han inför en riksdag som för första gången domineras av ledamöter från de tre storstadslänen. Kanske inte så konstigt att det är så eftersom befolkningen på landsbygden fortsätter att minska.

Enligt professorn i kulturgeografi, Erik Westholm som är verksam på institutet för framtidsstudier är avfolkningen av landsbygden så omfattande att det knappast går att påverka längre.

– De unga människorna och de fertila kvinnorna finns i storstadsområdena. Även om inflyttningen till storstäderna skulle minska eller upphöra skulle det här inte kunna vända, säger Erik Westholm.

Frågan är då om Eskil Erlandsson har någon lösning.

– Vi kan skapa förutsättningar för aktiviteter sen tycker jag, i den marknadsekonomi som vi lever i, att det är människorna och entreprenörerna som skapa aktiviteterna i sig, säger han.

Men själva grundförutsättningarna för att få marknadsekonomin att skapa tillväxt finns inte i många av de kommuner där avfolkningen är stor enligt Erik Westholm.

– Ekonomisk tillväxt hänger väldigt mycket samman med åldersfördelningen i befolkningen. Stora delar av Sverige har en åldersfördelning som gör att det framstår som en utopi i dag, säger han.

– Det är till och med så att om man tittar lite framåt så ser det ut som om arbetsmarknaden i vissa delar av landet nästan inte kommer att ha tillräckligt många arbetande för att ta hand om de äldre, säger Erik Westholm.

Grunden i vår journalistik är trovärdighet och opartiskhet. Sveriges Radio är oberoende i förhållande till politiska, religiösa, ekonomiska, offentliga och privata särintressen.
Har du frågor eller förslag gällande våra webbtjänster?

Kontakta gärna Sveriges Radios supportforum där vi besvarar dina frågor vardagar kl. 9-17.

Du hittar dina sparade avsnitt i menyn under "Min lista".